Ju mer antibiotika vi använder – desto fler blir de bakterier som medicinen inte längre biter på. Trots att förskrivningen av antibiotika minskat stadigt i Sverige de senaste decennierna blir problemen med multiresistens allt större, det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
– Att mindre antibiotika förskrivs innebär att vi lyckats bromsa ökningen, säger Malin Grape, antibiotikaexpert på Folkhälsomyndigheten.
– Men all användning leder till resistens. Vi har utbrott på sjukhus, som leder till att bakterierna sprids, och vi reser mycket och smittar varandra både i Sverige och utomlands.
Antibiotika biter inte på ESBL
Särskilt oroande är ökningen av värstingbakterien ESBL-CARBA som ingen antibiotika längre biter på.
– All ökning av resistenta bakterier är av ondo, men ESBL-CARBA är särskilt problematisk, säger Malin Grape.
– Får du en infektion med den här bakterien finns inte längre några självklara val av antibiotika kvar, säger hon om den superresistenta bakterie som drabbade knappt femtio svenskar förra året.
12.000 smittades förra året
I Sverige finns det framför allt tre typer av multiresistenta bakterier, ESBL, VRE och MRSA. Förra året smittades över tolvtusen svenskar av den här typen av bakterier och flest med typen ESBL.
Men efter ett långvarigt utbrott på Gävle sjukhus som nu är över är det fallen med VRE-bakterier som ökar mest. Och även fallen av MRSA-bakterier blir allt fler.
– Jag är oroad över ökningen av resistens, både i Sverige och i vår omvärld, säger Malin Grape.
– Det är ett stort hot mot folkhälsan. Vi ser att problemet blir allt större på många håll i världen, samtidigt som vi inte vet hur allvarligt läget är i vissa länder där det saknas information om resistensläget.
Måste bli bättre på hygien
Nu måste Sverige och övriga världen bli ännu bättre på att inte använda antibiotika i onödan och minska spridningen av de resistenta bakterierna genom att både sjukvården och privatpersoner blir bättre på hygien, menar Malin Grape.
– I vårt dagliga liv handlar det om att tvätta händerna, vara hemma när man är sjuk, och att man är noggrann och renlig när man lagar mat och hanterar livsmedel.
– Det här är ett gemensamt ansvar. Vi måste tänka på hur vi agerar när vi blir sjuka och att antibiotika är en ändlig resurs vi måste hushålla med.