En stor framgång även utan förbud: så beskriver regeringen arbetet mot skadliga hormonstörande ämnen så kallade ftalater.
Enligt Kemikalieinspektionens statistik har använingen av det vanligaste ftalat-alternativet ökat 47 gånger på bara två år.
– Det innebär ju naturligtvis att man använder de hormonstörande ftalaterna mindre. Och där ser vi att alternativen växer, och det är en väldigt glädjande utveckling, säger miljöminister Lena Eek (C).
Många felkällor
Men Kemikalieinspektionen skriver i sin delrapport nyligen också att ”felkällorna i detta försök till kvantifiering är många och stora eftersom underlagsdata för kvantifiering är mycket begränsade”.
De viktigaste skälen är att innehållet av ftalater i importvaror är okänt. Innehållet i komplexa sammansatta varor är svårbedömt och fördelningen mellan importerade varor från Europa och övriga världen är okänd. Man kan till exempel förvänta sig att EU-tillverkade varor innehåller mer av de mindre skadliga ftalaterna, och att produkter från länder i Asien (främst Kina) kan förväntas innehålla mer av de skadliga:
– Den övergripande bilden är att vi ser en positiv trend inom EU, där man går från de skadligaste ftalaterna och ersätter dem, men att man fortsätter producera de skadligaste i synnerhet i Asien och i viss mån i Nordamerika, säger Erik Gravenfors, expert och utredare på Kemikalieinspektionen.
Förenklad slutsats
Så det är en förenklad slutsats att en 47 gångers ökning i användningen av oskadliga ftalater också betyder en minskning av de skadliga, anser han:
– Det man ser i vårt produktregister är enbart kemiska produkter. Om man ska titta på den totala handeln av varor, då stämmer inte bilden. Vårt produktregister har inte varor som är förädlade utanför Sveriges gränser, och det är ju fallet i väldigt många av de här produkterna, säger Gravenfors.
– Så fort man köper något färdigt – paraplyer, bollar, simfenor eller vad det nu kan vara – är det inte tillverkat i Sverige så täcks det inte alls av statistiken.
Ftalater finns i många varor
Ftalater är till för att göra plast mjuk. Exempelvis i mjuknings- och mjukgörningsmedel, men de finns också i till exempel färger, klister, smörjmedel, sprängämnen, golv, leksaker, kylvätska, och rengöringsmedel.
Några av dem är farliga. Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kroppen. Några ftalater kan påverka testiklarna och skada fortplantningsförmågan.
Svenska aktörer måste anmäla och redovisa om de tillverkar eller säljer importerade kemiska varor med minst 100 kg per produkt.
Erik Gravenfors säger att Kemikalieinspektionen har en fortlöpande dialog med företrädare för tio branscher där ftalater kan användas, och anser att det främst är svenska golvtillverkare som blivit bättre på att använda alternativen. Det märks i statistiken, säger han.
Regeringen vill snabba på EU
Miljöministern är medveten om att statistiken är bristfällig, men tycker att ökningen är en så stor tendens att vi kan lita på den.
– Jag vet också att branschen vill fasa ut de hormonstörande mjukgörarna och gå mot icke-hormonstörande. Det ligger i tillverkarnas intresse att märka produkter som inte innehåller något skadligt, säger hon.
Läget kan sammanfattningsvis beskrivas som ”bättre men inte bra”. Inom EU vill olika länder gå fram olika fort. Danmark försökte nyligen införa ett förbud mot fyra farliga varianter men då sa EU-kommissionen stopp med motiveringen att man kan inte införa nationella förbud samtidigt som EU utvärderar behovet att ett förbud för alla medlemsländer.
Den svenska regeringen tycker att EU agerar långsamt:
– Det är irriterande om man ser bekymret med hormonstörande kemikalier att EU-kommissionen har stoppat arbetet med föranmälan av sådana ämnen genom att inte lägga fram vetenskapliga kriterier. Sådana är den första byggstenen för att vi ska kunna nå beslut. Därför har svenska regeringen stämt EU-kommissionen för att få dem att komma fram med kriterier, så att vi ska komma vidare, säger Lena Eek.
Och under tiden?
– Förbud, internationella regler, nationell forskning men också dialog med näringslivet. Och konsumenter ska fråga, när man köper saker!