Idag släpper vi människor ut enorma mängder växthusgaser i atmosfären som påverkar vårt klimat. Energi- och matproduktion, transporter, ja många av våra mänskliga aktiviteter har någon form av påverkan på hur mycket växthusgaser vi släpper ut.

Men det är inget nytt fenomen, visar en ny studie. Enligt den har människan gjort ett avtryck i minst 2.000 år, och om man bortser från de senaste 250 åren så var Romarriket en av de stora miljöbovarna.

–När Romarriket expanderade så högg man ner och brände enorma mängder skog och det är bland annat den här förbränningen av organiskt material som vi också har sett i våra mätningar, säger Célia Sapart, forskaren vid Utrecht-universitetet i Holland som har lett studien.

Undersökte metangas fångad i Grönlandsisen

Forskarna ville undersöka hur växthusgasen metan har varierat under årens lopp. För att också kunna se hur halterna av metan såg ut förr i tiden studerade forskarna is i Grönlands glaciärer. När snö faller och packas på marken fångas också luft i snön. När sedan mer snö faller packas snön hårdare och om det är tillräckligt kallt, som på Grönland, så bildas till slut en glaciär.

Eftersom luften fångas i isen kan forskarna borra i isen och analysera luftbubblorna. Ju djupare man borrar desto längre tillbaka i tiden kan man se.

Den metangas som fångats i isen ser också olika ut beroende på var den har kommit ifrån. Kommer den från utsläpp från jorden inre kan forskarna se det i gasens kemi. Och på samma sätt kan de se om gasen kommer från mänsklig odling, eller från förbränning av organiskt material.

Romarriket sticker ut

–Resultaten av vår studie visar på några stora perioder där människan har bidragit med extra mycket metanutsläpp, bortsett från modern tid förstås, säger Célia Sapart.

Det handlar då bland annat om tiden då Romarriket genomgick en stor expansion, ungefär vid tiden för Jesu födelse, och en period för tusen år sedan, under medeltiden.

–Vad dessa perioder har gemensamt är att människans aktiviteter utvecklades väldigt snabbt. Så det är tydligt att vad människan gör påverkar utsläppen, säger Célia Sapart.

Industriella revolutionen en brytpunkt

I studien kommer forskarna också fram till att ungefär tio procent av människans utsläpp av metan skedde innan den industriella revolutionen tog fart för ungefär 250 år sedan.

Men Célia Sapart är noga med att understryka att resultaten av de historiska utsläppen inte förminskar problemen vi har idag.

–Det är snarare så att det är ännu viktigare att få kontroll över problemen idag, eftersom människan har påverkat miljön under längre tid än man tidigare har bevisat, och att det därmed kan vara ännu svårare att vända den negativa trenden.

–Dessutom visar våra resultat vad man egentligen redan visste, att den allra största mängden av mänskligt producerat metan, 90 procent, har släppts ut bara de senaste 250 åren.

”Imponerande detaljerad studie”

Torben Christensen är professor i naturgeografi och ekosystemsanalys vid Lunds universitet och han tycker att resultaten är intressanta.

–Studien är mycket väl genomförd och resultaten är riktigt spännande, om än ganska väntade. Man vet sedan tidigare att metanutsläpp har en stark koppling till matproduktion som hör ihop med människans befolkningsökning.

–Men det är imponerande hur detaljerat forskarna har kunnat koppla metanet till olika perioder i människans historia.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.