Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Rovdjur avgörande för ekosystemen

Stora rovdjur, som vargar, björnar och rovfåglar, har större betydelse för ekosystemen än forskarna tidigare trott. Det hävdas i en stor samlingsstudie som publiceras ikväll.

- Den viktiga slutsatsen i den här studien är att många av rovdjuren är hotade och sårbara för utdöende, detta samtidigt som man här visar att de har en stor betydelse för ekosystemen på många olika vis, säger Bo Ebenman, professor i biologi vid Linköpings universitet.

"Kaskadeffekter"

Forskarna bakom studien har sammanställt de senaste årens forskning kring rovdjurens ekologiska betydelse. Slutsatsen kallar forskarna för ”de stora rovdjurens kaskadeffekter på ekosystemen”.

Det handlar om att de stora rovdjuren påverkar hela växtligheten i både skogar och vatten, och indirekt därmed även alltifrån fågellivet till insekter. Både växter och mindre djur gynnas nämligen när nivåerna av stora växtätare (till exempel rådjur) hålls nere.

Sammantaget betyder det mycket för den biologiska mångfalden, hävdar forskarna. Och samma effekter syns oavsett om man granskar ekosystemen i Norden, med bland annat vargar och lodjur - eller om man studerar lejonen på den afrikanska savannen.

19 av 31 stora rovdjur hotade

Samtliga 31 av världens större rovdjursarter granskas i studien. 24 av dessa minskar stadigt i antal och 19 anses vara mer akut hotade och rödlistade.

- De här rovdjurens betydelse är att de håller ner populationer av växtätare så att växtätarna inte överexploaterar växtligheten. Det kan handla om hur vargar ser till att rådjur och hjortar inte får för stort spelrum, säger Bo Ebenman.

Undervattensskogar och fågelliv

Till exempel visar forskarna hur hela ekosystemen förändrats kraftigt i stora naturreservat i Nordamerika när vargstammen decimerats så kraftigt att den i stort sett dött ut under en period.

- När det här hände så påverkades vegetationen mycket negativt och det fick i sin tur till effekt att både fågelivet och många insekter drabbades, alla arter som levde i den miljön fick kraftigt förändrade livsvillkor.

Samma problem uppstod när havsuttrarna på USA:s stillahavskust jagades bort.

- Då ökade de växtätande sjöborrarma så mycket så att att de enorma undervattensskogarna med kelp försvann, säger Bo Ebenman.

Påverkar klimatförändringarna

Men det här får också effekter utanför växt- och djurlivet, menar forskarna. För eftersom rovdjuren indirekt gynnar växtlighet så bidrar de också till att motverka växthuseffekten och jordens klimatförändringar. Växterna som gynnas av rovdjuren tar nämligen upp en hel del kodioxid.

- Både om man ser på havsuttrar och vargar så har de ganska rejäl påverkan på naturens upptag av koldioxid, säger Bo Ebenman.

- En sak som är viktig är att vi också kan se med den här forskningen att människan inte kunnat ta över rovdjurens funktion. Det sägs ibland att mänsklig jakt skulle kunna ersätta rovdjurens funktioner, men den här studien visar att det inte är riktigt så enkelt.

Den nya studien publiceras ikväll i veckans nummer av den vetenskapliga tidskriften Science.

Fakta: Stora rovdjur

Visa
  • I studien har forskarna granskat alla 31 arter av stora rovdäggdjur, det vill säga alla med en kroppsvikt på minst 15 kilo. Hit hör tio kattdjur, tre hyenor, sju hunddjur, åtta björnar och tre mårddjur.
  • Av de 31 arterna är det endast två som ökar i antal, den amerikanska svartbjörnen och rödvargen. Ytterligare fyra arter har stabila populationer, medan 24 arter minskar i antal.
  • Den överlägset talrikaste arten är den amerikanska svartbjörnen med en population på drygt 900 000 individer i Kanada och USA.