De två arterna, svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare, är nära släkt och har inte varit åtskilda i mer än en miljon år. Båda finns i Europa och korsas ibland med varandra.

Detta gäller även i Sverige, där halsbandsflugsnapparen är under invandring och numera finns på både Gotland och Öland.

Kartläggningen av de båda arterna har gett forskarna, som publicerar sina rön i Nature, möjlighet att identifiera de bitar av arvsmassan som mest skiljer sig åt mellan arterna.

Överraskande nog finns de största olikheterna i kromosomernas strukturer och inte hos enskilda gener. I första hand rör det sig om skillnader i regioner som styr celldelning och produktion av könsceller.

- De har utvecklats mycket snabbt. Troligen går artbildning ofta till på det här sättet, säger Hans Ellegren, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet och ledare för studien.

Studien är speciell på ytterligare ett sätt. Detta är första gången som svenska forskare på egen hand kartlagt hela arvsmassan hos ett ryggradsdjur.