Foto: Per-Olof Stjärnered, SVT

Så lurar du dig själv att äta mindre

Uppdaterad
Publicerad

Om du tror att en vara innehåller många kalorier så äter du mindre – oavsett hur många kalorier den egentligen innehåller.

Om du vill hjälpa någon att gå ner i vikt så kan du märka upp deras mat med ett högt antal kalorier. Då kommer nämligen personen att planera sin måltid annorlunda. Om vi tror att maten innehåller fler kalorier så äter vi inte lika mycket efter maten.

– Våra förväntningar om hur mätta vi kommer bli om vi äter en viss vara är viktiga när vi tar beslut om till exempel portionsstorlek och vad vi kan tänka oss att äta. Jag ville ta reda på om dessa beslut påverkas om vi vet hur mycket kalorier det är i maten. Om vi på så sätt kan styra hur mycket vi äter, säger Pleunie Hogenkamp, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet.

Många vill ha bra koll på sitt kaloriintag. I alla fall om man tittar på mängden mobilappar som hjälper oss att räkna kalorier i livsmedel. Många av dem har laddats ner över tio miljoner gånger.

Falska innehållsförteckningar

I en ny studie på Uppsala universitet fick försökspersoner äta yoghurt med antingen många eller få kalorier. Och det visade sig att de som åt yoghurt med få kalorier, men som lurats av märkningen att den innehöll många, avstod från att äta något mer än yoghurten. Det är alltså det efterföljande matintaget som påverkas av märkningen.

De som fick äta yoghurt med fler kalorier påverkades inte – oavsett vad märkningen sa. Så informationen om hur många kalorier en vara innehåller spelar ingen roll om du är mätt – alltså när du fått i dig tillräckligt med kalorier. Men om du är lite hungrig (fått i dig färre kalorier) så kan informationen på förpackningen avgöra om du ska äta mer.

– Jag tror detta resultat hjälper till att kontrollera vårt matintag på ett tillfredsställande sätt genom att det helt enkelt får oss att på förhand räkna med de kalorier vi kommer få i oss och därmed begränsa matintaget, säger Pleunie Hogenkamp.

Gör att du inte vill äta mer

Forskarna mätte hungerhormonet ghrelin, andra hormonnivåer och känslan av hunger, innan och efter yoghurtintaget. Och de kunde inte se någon effekt på försökspersonernas hormonresponser.

Märkningen av varan lurar alltså din hjärna på något vis. Men hur? Man skulle kunna tro att kroppens hungersystem påverkades. Men det visade sig att systemet med hungerhormoner kände av hur mycket kalorier som verkligen hade intagits. Ändå gjorde märkningen av yoghurten, som plussade på kalorier, att försökspersonerna sen åt mindre än dem som var medvetna om att de ätit lågkaloriyoghurt.

Forskarna tror att det här beror på att hjärnan kan undertrycka kroppens biologiska hunger, och på så vis styra bort impulsen att vilja äta mer. Aktiviteten ökade nämligen i de områden i hjärnan som styr hunger och matintag, och forskarna tror att det handlar om hjärnans sätt att omedvetet undertrycka en hunger som skulle leda till ett onödigt högt kaloriintag.

Fett och etikett

För att ta reda på om informationen om hur många kalorier maten innehöll påverkade hur gärna man ville fortsätta äta så erbjöds alla som deltog i studien att äta mer mat, en stund efter att de ätit yoghurten. Och de som ätit yoghurt som de lurats att tro innehöll många kalorier åt då mindre – trots att de faktiskt ätit exakt samma yoghurt som de som inte hade lurats med en felaktig etikett.

Samma försökspersoner ingick i alla tester. Två gånger fick de rätt uppmärkt yoghurt och två gånger lurades de av märkningen att tro att lågkaloriyoghurten innehöll mer kalorier än vad den gjorde, och tvärt om.

Resultaten visar att medvetandet och kroppens reaktioner tillsammans avgör hur mycket vi äter. För annars skulle nog inte en liten etikett med näringsinnehåll kunna påverka oss på det här sättet.

Kalorifattig mat kan få oss att vilja äta mer

Det här kan också vara en delförklaring till att många av oss inte nöjer oss med en mat som marknadsförs som kalorifattig. Hjärnan vet att kaloriintaget varit litet, och därför undertrycker hjärnan inte hungern, även om den är måttlig.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.