– Det här är en strategi som kan minska temperaturökningarna på kort sikt, inom en nära framtid. Och alla åtgärderna som vi har identifierat, som minskar både klimat- och luftföroreningseffekterna, finns tillgängliga redan idag. Det handlar inte om ny teknik utan åtgärder som redan testats och visats fungera.

Huvudförfattaren till rapporten Johan Kuylenstierna är noga med att påpeka att de här förslagen inte på något sätt ersätter de åtgärder som måste göras på längre sikt men de kan, tillsammans med minskningar av koldioxidutsläppen, hjälpa oss att nå tvågradersmålet - eller vilket mål politikerna nu kommer att landa i under klimatmötet i Durban.

Men om vi för en stund bortser från hur svårt det kan vara att få en hel värld att enas under två veckors klimatförhandlingar, och vi säger att en åtgärdsplan utifrån den här nya rapporten klubbades igenom i Durban, så skulle vi kunna minska temperaturökningen med 0,5 grader, jämfört med dagens klimatmål, visar rapporten. Om det sen skulle innebära en global uppvärmning på 1,5 grader istället för två eller om det blir tre grader varmare istället för 3,5 är en annan fråga.

– Det är viktigt att vi passar på att dra ner på de här utsläppen nu, för då kan vi minska temperaturökningarna fram till mitten av det här seklet. Just det kan vara avgörande för de regioner som är mest känsliga för klimatförändringar, som Arktis till exempel, och för de djur och växter som vi redan idag kan se förändringar hos. Den nuvarande klimatpolitiken är inriktad på minskade temperaturökningar till år 2100, säger Johan Kuylenstierna, klimatforskare på Stockholm Environment Institute i York, Storbritannien.

I vissa känsliga områden som Arktis skulle man kunna dra ner uppvärmningen med runt två tredjedelar till år 2040 eller 2050.

Kan rädda 2,5 miljoner liv
Även om många av världens länder idag har flera andra stora, kostsamma och akuta problem att ta tag i så finns det också andra fördelar som trots det motiverar åtgärderna i rapporten. Förutom effekten med minskad global uppvärmning skulle det också innebära positiva effekter på hälsan i de länder som genomför åtgärderna.

– Sammanlagt skulle man undvika ungefär 2,5 miljoner förtida dödsfall, varje år, när man väl har implementerat alla de här åtgärderna runt om hela världen. Och skulle ett land uppnå de här målen så skulle de också uppnå fördelarna, på hemmaplan.

Den långsiktiga planen är alltså fortfarande att vi framför allt måste minska på utsläppen av koldioxid. Men för att förhindra att klimatet når så kallade tröskeleffekter, där vi inte längre kan påverka vad som sker härnäst, så måste det också till kompletterande, kortsiktiga och snabba åtgärder - som vi kan se resultaten av redan under den närmaste framtiden.

– Det är viktigt att dra ner på hastigheten av den här temperaturökningen nu. Och det kan man uppnå genom de här åtgärderna, säger Johan Kuylenstierna.

Rapporten innefattar två rapporter
Den här rapporten är en uppföljning av en rapport som släpptes i somras, där forskarna tog upp 16 olika åtgärder för att minska klimatpåverkan från sotpartiklar, metangas och för att minska mängden ozon i troposfären (framför allt marknära ozon).

Med den nya rapporten tar man nu ett steg till och visar hur åtgärderna kan genomföras och finansieras. Och rapporten visar att mycket av den teknik som skulle behövas redan finns tillgänglig och att pengarna skulle kunna hämtas från redan befintliga finansieringsverktyg.

– Ungefär hälften av minskningarna, både när det gäller sotpartiklar och metangas, skulle man kunna nå med kostnader som man skulle få igen under livstiden av själva åtgärden. Så på lång sikt så kostar de ingenting.

Stora investeringar
Om ett land genomför åtgärderna så skulle det öka effektiviteten och minska behovet av fossilt bränsle, så pass mycket att landet får tillbaka de pengar de investerat. Men trots fördelarna är det ändå stora investeringar som krävs, och till det kommer att den andra hälften av utsläppsminskningarna är mer kostsamma.

Det här skulle, enligt forskarna i studien, kunna finansieras med hjälp av globala, nationella och regionala modeller som redan finns idag. Det kan röra sig om allt ifrån CDM, (mekanismen för ren utveckling eller Clean Development Mechanism) som ger utvecklingsländer möjlighet till miljöanpassad utveckling, till olika modeller för så kallade mikrolån för enskilda jordbrukare så att de får råd att köpa bättre redskap och teknik.

– Alla de här finansieringsverktygen har tidigare visat sig vara effektiva i olika sammanhang så det är bara en fråga om att använda dem till det här också. Men det är också en fråga om hur bistånd kan användas för att hjälpa utvecklingsländer att dra ner på utsläppen, säger Johan Kuylenstierna.

En global "action plan"
Men han är som sagt noga med att det här inte ersätter de viktiga och långsiktiga processer som kommer att diskuteras i Durban. Om politikerna skulle besluta om en global så kallad "action plan" där alla åtgärderna i den här rapporten skulle implementeras fram till år 2030 så skulle vi kunna se en stor effekt på temperaturen redan år 2050, visar rapporten. Men effekten blir mycket mindre på längre sikt.

– Och då är det koldioxid som gäller. De här åtgärderna kan hjälpa oss att hålla oss under tvågradersmålet, men om vi sen ska kunna behålla den temperaturen så måste vi samtidigt ta itu med de långlivade växthusgaserna, och särskilt koldioxiden.

En anledning till varför det är så bråttom att bromsa den globala uppvärmningen är att vi då kan slippa de tröskeleffekter som innebär att klimatförändringarna kan skena iväg helt och hållet utanför vår kontroll.

Ett exempel på en sådan risk är tundran i Arktis som tinar allt snabbare vartefter temperaturen ökar - issmältningen gör i sin tur att metangas läcker från den upptinade marken till atmosfären, och metanen, den starkaste växthusgasen, bidrar i sig till ytterligare klimatförändringar, mer uppvärmning och bildningen av mer marknära ozon.

– Så om man kan sakta ner uppvärmningen i Arktis så slipper vi till exempel den effekten, säger Johan Kuylenstierna.

– Det här är ett nytt sätt att se på klimatproblematiken - att klimatförändringarna sker redan nu - att det är viktigt att bromsa den här temperaturökningen även de närmaste decennierna och inte bara tänka på 2100.

Anders Nord
SVT Vetenskap