De flesta massiva galaxerna har kärnor som tros ha tillkommit några miljarder år efter Big Bang, men inte förrän nu tror man sig ha kunnat bevittna när en sådan mycket tät kärna bildas och börjar producera stjärnor.
Genom att kombinera observationer från rymdteleskopen Hubble och Spitzer, och det markbundna Keck-observatoriet på Hawaii, har forskare från NASA och Europeiska rymdorganisationen kunnat observera kärnan i stjärnfabriken Sparky, som galaxen kallas.
Liten men tät
Tidigare studier har misslyckats med att hitta en kärna som är på väg att bildas, men observationerna av Sparkys kärna kan tyda på att man just nu bevittnar en sådan ungdomsfas. Sparky är nämligen relativt sett liten, bara 6 000 ljusår bred, jämfört med Vintergatans bredd på 100 000 ljusår. Ändå spottar Sparky fram stjärnor i ett rasande tempo – upp till 300 nya stjärnor om året. Vintergatan mäktar knappt med att skapa tio nya stjärnor under samma tidsperiod.
Exploderande stjärnor
– Hade du befunnit dig i Sparky så hade himlen strålat av unga stjärnor, och det hade varit massor av damm, gas och rester av exploderande stjärnor. Att faktiskt få se detta hända är fascinerande, säger Erica Nelson vid Yale University, som är huvudansvarig för studien, i det pressmeddelande som NASA har publicerat om upptäckten.
Gas krockade med mörk materia
Astronomerna tror att den frenetiska stjärnfödseln sattes igång när en störtflod av gas träffade galaxens kärna, djupt inuti ett gravitationsfält av mörk materia – det osynliga material som tros utgöra en stor del av universum.
Detta skådespel som forskarna nu observerar är egentligen elva miljarder år gammalt, eftersom galaxen befinner sig så många ljusår ifrån jorden. Det placerar bildandet av Sparkys kärna relativt nära Big Bang, som inträffade tre miljarder år tidigare.
Svensk forskare inte helt övertygad
Beatriz Villarroell, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, menar att de nya resultaten är mycket intressanta. Samtidigt anser hon att det kan finnas en risk för att det internationella forskarlaget har varit lite för optimistiska i sin tolkning.
– Spektrumet som forskarna har analyserat är väldigt brusigt. Det behövs fler tester innan man med säkerhet kan utesluta andra alternativ, som till exempel en aktiv galaxkärna, säger Beatriz Villarroel.
Kan vara svarta hål som smälter ihop
– Enligt bilderna så kan det även röra sig om ett spektrum med kluvna toppar, som är en typisk signal för binära system. Ett exempel på det är två svarta hål som är på väg att smälta ihop. I en sådan process kan man också förvänta sig en väldigt hög stjärnbildning, enligt vissa modeller, säger hon.
Upptäckten publicerades i tidskriften Nature.