Tidigare har man tänkt sig att nervceller, som är en del i vårt icke-viljestyrda nervsystem, är likadana och fungerar likadant. Men nu visar en ny studie från karolinska institutet att så inte är fallet.
Forskarna har undersökt sju typer av sådana här nervceller längs med ryggraden, som de plockade ut och isolerade från möss. Genom att analysera varje cells arvsmassa kunde forskarna på molekylärnivå se vilka gener som uttrycktes i varje enskild cell.
– En av cellerna vi analyserade verkar ansvara för att våra bröstvårtor blir styva. En annan för att vi får gåshud. Vi planerar att fortsätta att undersöka vad de andra fem cellerna vi har isolerat skulle kunna ansvara för, säger Patrik Ernfors, professor i vävnadsbiologi vid Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.
Förhoppningen är att på så sätt förstå exakt hur det sympatiska systemet fungerar, alltså det system i kroppen som ansvarar för aktiviteter som vi inte direkt styr med vår vilja. För att nämna några exempel handlar det om tarm- och pupillsammandragningar, salivationsreglering, och sammandragningar hos våra blodkärl i benen när vi reser oss upp.
Det är nämligen hittills inte klarlagt hur de yttersta nervcellerna i kedjan som går från vävnad, via ryggmärgen och upp till lillhjärnan ser ut.
Flykt- och kamprespons
Forskning på det sympatiska systemet har tidigare framförallt fokuserat på det som på engelska kallas för ”fight-or-flight”, vilket handlar om hur vår kropp reagerar när vi tror att vi står inför en plötslig fara.
Flykt- och kamprespons-systemet aktiveras på samma sätt i kroppen oavsett om du ser något hemskt på teve, eller om du står inför en verklig fara.
– Det har gjort att man tänkt sig att det rimligaste kanske vore att det är samma nervceller som ligger bakom allt i det sympatiska systemet, säger Patrik Ernfors.
Den nya kunskapen om att nervceller ser olika ut beroende på vad de har för uppgift i det sympatiska systemet, skulle kunna bli intressant för att exempelvis kunna återskapa nervceller i tarmsystemet för personer som lider av inkontinens i framtiden.
Referens: Alessandro Furlan et al. Visceral motor neuron diversity delineates a cellular basis for nipple- and pilo-erection muscle control. Nature Neuroscience, 2016. DOI: 10.1038/nn.4376