Som mål har den europeiska motsvarigheten till SMHI att dels förlänga sina prognoser från en till två veckor, dels göra prognoserna bättre på att förutsäga hur intensivt ett så kallat extremväder skulle kunna bli.
Bättre satelliter och modeller krävs
För att det ska bli möjligt krävs bättre satelliter som kan fånga upp mer detaljrik information från jorden och bättre datorer att utföra beräkningar med. Men också beräkningsmodeller som tar hänsyn till fler fenomen som kan påverka hur vädret blir, behövs.
– För ett tiotal år sedan gjorde vi prognoser utan att ta ordentlig hänsyn till temperaturen på havsytan. När vi nu har med det i våra beräkningar har vi fått bättre prognoser. Nästa steg är till exempel att ta med salter och andra så kallade aerosoler som finns överallt i atmosfären i beräkningarna, säger Erland Källén, professor i dynamisk meterologi och forskningschef för ECMWF.
Molnen och vindar utmaningar
En av de största utmaningarna för att göra bra prognoser är molnen. Dels är det svårt att ta reda på exakt hur stora de är, dels hur snabbt de rör sig. Vindar är ett annat väderfenomen som är svårt att mäta, eftersom satelliterna i dagsläget enbart kan få en tvådimensionerad bild av dem. Men där finns det hopp om nya metoder.
– Med hjälp av det som kallas dopplereffekten håller man på att utveckla satelliter som kan skicka ljus, som sedan studsar tillbaka upp till satelliten. På så sätt kan vi få en bättre bild på hur högt vindarna rör sig, vilket spelar en viktig roll i prognoserna, säger Erland Källén.
Stora besparingar för samhället
För SMHI innebär också förbättrade långtidsprognoser att man kommer att få lättare att bedöma sannolikheten att ett extremväder träffar just din stad eller by. Det kan bli betydelsefullt framförallt för vilka eventuella varningar man skickar ut till allmänheten.
– När stormen Gudrun drog in över Danmark och Sverige i januari 2005, sade långtidsprognoserna att det handlade om vindstyrkor på runt 15-20 m/s. I själva verket var det 30-40 m/s. Hade vi haft de modeller vi har i dag hade sannolikheten varit betydligt större för oss att förutse det, säger Joakim Langner, docent i meteorologi och forskningschef på SMHI.
Ett samhälle kan spara mycket pengar på att förbättra sina metoder.
– Ju tidigare vi vet den sannolika storleken och intensiteten på ett extremväder som håller på att byggas upp ute till havs, desto säkrare kan våra lokala prognoser bli och vi kan varna om att exempelvis tågtrafiken bör stängas ner. Om tio år skulle det kunna innebära att de sannolikheter vi i dag kan få fram om ett extremväder två dagar innan, skulle vi kunna veta tre dagar innan, säger Joakim Langner.