Foto: TT

”Sannolikheten för global katastrof mycket hög”

Uppdaterad
Publicerad

Om inte det globala atomkriget tar kål på alla kommer klimatkatastrofen och utplånar mänskligheten. Och klockan tickar – nu är det tre minuter i midnatt på ”domedagsklockan”.

Experterna på tidskriften Bulletin of Atomic Scientists (BAS) beslöt i veckan att flytta fram den symboliska visaren hela två minuter, från fem i till tre i. ”Sannolikheten för global katastrof är mycket hög”, skriver de.

De dystra tongångarna motiveras bland annat av att kärnvapenmakterna inte bara har stora arsenaler; bland andra USA lägger nu stora pengar på att modernisera atombomberna.

Hotar alla

Men minst lika akut är nu miljöhotet. BAS vädjar till politiska ledare att åtminstone hedra 2-gradersmålet, en linje för temperaturhöjningarna som även den riskerar att leda till översvämningar och väderkaos i många delar av världen.

”Världens ledare har inte agerat med den snabbhet och i den storleksordning som krävs för att skydda invånarna från potentiell katastrof. Dessa misslyckanden i det politiska ledarskapet försätter varje människa på jorden i fara”, heter det.

Och de skoningslösa orden kommer inte från vilka professor Kalkyl som helst – bland annat konsulteras 17 Nobelpristagare.

Lugnt 1991

Så sent som 2010 justerades domedagsklockan bakåt, till sex minuter i midnatt, på grund av optimism kring Start-avtalet om nedrustning mellan Ryssland och USA. Men sedan dess har ju inte relationerna mellan Ryssland och västvärlden gått så bra, så redan i januari 2012 vreds visaren fram till fem i midnatt igen.

Domedagsklockan skapades av amerikanska vetenskapsmän, delvis samma personer som varit med och tagit fram atomvapnen, 1947.

Närmast apokalypsen var vi 1953, då klockan slog två minuter i tolv när både USA och Sovjetunionen provsprängt sina första vätebomber. Ljusast var världsläget efter kalla krigets slut 1991, då vi kunde slappna av med hela 17 minuter kvar till midnatt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.