Att få ett mindre barn att dela med sig kan kännas som en omöjlig uppgift. Och det är nog just vad det också är, visar ny forskning.

Hjärnutveckling snarare än uppfostran
Det mänskliga sociala samspelet går ofta ut på att varje person ska få mesta möjliga ut av en situation samtidigt som man försöker nå ett resultat som är bra för alla. Men förmåga att sätta sig in i en annans människas situation, och inte bara sätta sig själv i först rummet, det som kallas altruism, är starkt kopplad till hjärnans utveckling. Det visar en ny studie.

Det här är extra tydligt hos barn. Att få ett litet barn att dela med sig och inse att det bästa kan vara att alla får en del av kakan, är ofta helt omöjligt. Ju mindre barnet är desto svårare är det.

Den nya studien, som nu publiceras i tidskriften Neuron, visar att det här beteendet har fysiska förklaringar och att det inte handlar om dålig uppfostran.

Forskarna lät barn i åldrarna sex till 14 år spela två sorters ekonomiska spel samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades. Spelen visade hur strategiskt barnen när de skulle fördela pengar på olika sätt.

– Vi ville veta hur mycket ett strategiskt beteende hängde ihop med ålder och hjärnans utveckling, säger studiens huvudförfattare, Nikolaus Steinbeis, psykolog vid Max Planck-institutet i Leipzig.

Tjockare pannlob agerade för rättvisa
Resultaten var tydliga. Ju äldre barnen var desto lättare hade de att förstå att det fanns en fördel i att dela med sig och dela rättvist. Och när barnens hjärnor granskades ned hjälp av magnetkameror fanns andra tydliga kopplingar. Den del av hjärnan som antas hänga ihop med den här typen av beslutsfattande finns i den främre delen av pannloben. Hos de barn som klarade av att tänka strategiskt och dela med sig mer rättvist, var den delen av pannloben tjockare och mer utvecklad.

Forskarna tolkar sina resultat som att beteendet hos egocentriska barn inte beror på att dom inte lärt sig att skilja på vad som är rätt och fel eller rättvist och orättvist. Istället handlar det om att den här delen av främre pannloben är outvecklad.

– Våra resultat är ett stort framsteg i förståelsen för hur sociala förmågor utvecklas, säger Nikolaus Steinbeis. Den här kunskapen borde få stort genomslag i utbildningsstrategier och lägga grunden för ett mer altruistiskt beteende hos människor i framtiden.

Bodil Appelquist, SVT Vetenskap
bodil.appelquist@svt.se