”Den oväntade nyttan.”
Begreppet symboliserar en egenskap gemensam för mängder av banbrytande upptäckter genom åren, och vikten av förutsättningslös forskning. För du vet sällan i förväg om din upptäckt kommer att revolutionera världen.
Den skotske bakteriologen Alexander Flemming upptäckte till exempel penicillinet av en slump efter att ha lämnat en odiskad bakterieodling.
Det sägs att William Gladstone, brittisk premiärminister i flera omgångar på 1800-talet, en gång frågade Michael Faraday om den praktiska nyttan med hans forskning inom elektromagnetism och elektrokemi. I backspegeln ser vi att det mycket är tack vare Faraday som elektricitet kan användas inom teknologin.
– Många av de största upptäckterna är egentligen sådant som ingen egentligen hade tänkt sig, säger Gunnar Ingelman, professor i fysik vid Uppsala universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien (KVA), som delar ut Nobelpriserna för fysik, kemi och ekonomi.
Priser kan dröja
Just därför är den sanningssökande grundforskningen så viktig, tillägger han, i en tid då forskare allt oftare förväntas leverera förbestämda resultat. Forskning som man undrar vad den ska vara bra för kan visa sig vara nyckeln till en helt ny värld.
– När du använder ditt bankomatkort bygger det på att det finns kryptering. Och de algoritmer som ligger till grund för det går tillbaka till grekiska matematiker under antiken. Så ibland tar det längre tid, säger Gunnar Ingelman.
Därför kan det också dröja innan en revolutionerande upptäckt ger ett Nobelpris.
– Det är ju inte så att en upptäckt görs i januari och blir Nobelpris i oktober, säger Göran K Hansson, professor i medicin och ständig sekreterare i KVA.
”Starkaste kortet”
Forskningen ska följas upp, resultaten mätas och säkerställas. Därför kan det ta många, många år för en upptäckt att prisas. Nobelpriset ses som det definitiva beskedet om vilka som är de stora upptäckterna.
– Man kan säga att Nobelpriserna skriver historien över vetenskapens landvinningar från 1901 och framåt. Då måste man göra det noggranna arbetet även om det tar tid, säger Göran K Hansson.
Visst finns det stora vetenskapliga gåtor vars lösning garanterat skulle ge en drös med priser, säkert även Nobels. Allt från botemedel på icke smittsamma folksjukdomar som diabetes, alzheimer och cancer till ökade kunskaper om mörk materia.
Men:
– Man vet ju inte vilka stora genombrottsupptäckter som görs i morgon, säger Göran K Hansson.
Parametrarna för att få de olika priserna skiljer sig. Men de har en sak gemensamt.
– En upptäckt av genombrottskaraktär är det särklassigt starkaste kortet när det gäller ett Nobelpris.