Socker är ett livsmedel som engagerar och väcker debatt, såväl kring fikabord som i de akademiska kretsarna. Men åsikterna om det är kemiskt beroendeframkallande eller inte går isär.
Lundaprofessorn Charlotte Erlanson- Albertsson tillhör dem som anser att det finns ett sockerberoende.
– Socker är det enda livsmedlet som man vet höjer halten av dopamin hos människan. Man smakar, gillar det, äter mer och kan sedan inte vara utan. Organismen blir beroende av socker för att må bra och tankarna börjar kretsa kring att skaffa godis och sötsaker.
Ärftligt beroende
Enligt Charlotte Erlanson-Albertson är det mycket som talar för att det är vårt biologiska arv som avgör hur pass sockersugna vi blir. Hon uppskattar att omkring en tiondel av svenskarna är, eller kan bli, fysiskt beroende av socker.
Och hon är inte ensam om sina slutsatser. Allt fler specialistläkare inom beroendemedicin anser att det numera finns övertygande forskningsrön som stödjer påståendet. Dessutom finns det gott om bloggare och dietförespråkare som torgför sina tankar om sockerberoende och hur man blir kvitt det. En del tjänar dessutom pengar på det.
”Ingen drog”
Samtidigt har andra forskare, som professor Claude Marcus vid Karolinska institutet, argumenterat mot att socker definieras som en beroendeframkallande drog som kräver medicinsk behandling. Det finns internationellt fastställda definitioner av beroende, och dessa uppfylls helt enkelt inte av socker, menar han:
– Det finns massor av saker vi tycker om och som kan anses beroendeframkallande: löpning, pianospel eller en vacker utsikt. Men det är stor skillnad på dessa och att vara beroende av till exempel nikotin eller andra droger som påverkar hjärnans belöningssystem direkt. Socker belönar via det normala nervsystemet med lukt, smak och syn.
Onödig rädsla
Enligt Claude Marcus riskerar pratet om sockerberoende att sprida rädsla och förvirring. Det kan även få människor att känna sig som offer utan att de behöver det. Han anser att många av de individer som upplever sig som sockerberoende mycket väl kan vara i behov av hjälp. Men inte med att få bukt med själva godisätandet, utan med de bakomliggande mekanismerna – att de mår dåligt.
Att sötsaker (och annan mat) kan fungera som tröst är ett synsätt som Charlotte Erlanson-Albertson delar, men hon anser sig kunna ta det ett steg längre: Att det faktiskt finns människor som anpassar sina liv efter sötsuget genom att till exempel hålla koll på närbutikens öppettider och som avbryter andra aktiviteter, även lustfyllda, för kunna skaffa snask.
Okunskap
– En del av de här människorna söker hjälp men möter en oförstående attityd som ofta bottnar i okunskap. Sjukvården måste ta tag i detta så att de får behandling av kompetenta läkare.
Diagnosen ”sockerberoende” finns inte och från myndigheter som Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten saknas riktlinjer. Charlotte Erlanson-Albertson efterlyser nu politiska initiativ för att lyfta frågan:
– De drabbade patienterna finns där, men i dag bemöts de med förakt och får höra att de är psykiskt abnorma. Jag vill att de ska slippa den anklagelsen.
Politisk fråga
Även Claude Marcus menar att frågan om sockerberoende inte bara handlar om vetenskap utan också politik. Han gör jämförelsen med spelmissbruk, där samhället enats om att konsekvenserna är så allvarliga att den enskilde behöver behandling. Trots att det går att ifrågasätta om spelande är ett beroende i egentlig bemärkelse.
– Det finns mycket i vårt mänskliga beteende som kan betraktas som beroenden: sex, träning eller en pianist som får abstinens för att den inte får spela. Men ofta handlar det mer om språkbruk och filosofi än om medicin, säger Claude Marcus.
Ifrågasatt rapport
För drygt ett år sedan kom en rapport om sockrets hälsomässiga aspekter som även gav en översikt av de vetenskapliga rönen kring socker och beroende.
Slutsatsen var att socker är dåligt ur en rad hälsoaspekter, bland annat ökad risk för fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Men den slog också fast att det saknas tillräckligt med vetenskapliga bevis för att socker kan anses vara beroendeframkallande hos människor.
Rapporten blev ifrågasatt eftersom den var beställd och bekostad av SNF, livsmedelsindustrins organisation Swedish nutrition foundation, där bland annat Coca-Cola och sockerkoncernen Nordic Sugar är medlemmar.
Värjer sig
Forskarna bakom rapporten, däribland Claude Marcus, blev starkt kritiserade och anklagade för att sprida propaganda åt sockerindustrin. Något han värjer sig mot.
– Det finns alla möjliga bolag med i den organisationen, även de som säljer produkter för dem som vill undvika socker. Vi var mycket tydliga med att människor av hälsoskäl bör dra ner rejält på sockerintaget. Men bara för att man inte anser att socker i sig är en beroendeframkallande drog är man tydligen köpt av industrin.
Är socker beroendeframkallande?
Argument för:
- Det finns personer som beskriver sig som sockerberoende och som äter sötsaker som ett medel för att dämpa negativa känslor. Deras tankar kretsar kring att få tag på godis och de anspassar sitt liv efter det.
- Socker i hög koncentration, vare sig det äts i kombination med fett eller inte, aktiverar samma områden i hjärnan som droger gör. Samma signalsubstanser frigörs, till exempel dopamin, och bidrar till upplevt välbefinnande.
- Hedonisk hunger – inbillad hunger – är beroendeframkallande. Det vill säga att vi känner hunger och fortsätter äta trots att vi är mätta, för njutnings skull eller för att befria oss från stress.
- Matberoende – och därmed också sockerberoende – har påvisats hos människa både genom förändrat beteende och förändrad kemi i kroppen.
Argument mot:
- En människa som upplever sig som sockerberoende vill sällan ha rent socker, utan socker i kombination med andra ingredienser som i exempelvis i bullar, läsk och godis.
- Begreppet sockerberoende är missvisande och riskerar att urvattna allvarligare former av beroende av exempelvis alkohol, droger och nikotin.
- Det saknas fortfarande tillräckliga vetenskapliga bevis för att socker är en beroendeframkallande substans hos människor. Studier av exempelvis råttor visar att socker förändrar hjärnans belöningssystem, men resultaten går inte att överföra till människor.
- Man kan tala om ett ätberoende, men det är inte samma sak som sockerberonde. Det är i första hand kopplat till ett beteende, inte till en substans.
Källa: Rapporten ”Socker” från SNF, Swedish nutrition foundation