Den här veckan samlas eliten av solbränsleforskare från hela världen i Uppsala för den första vetenskapliga konferensen någonsin inom forskningsområdet, ett erkännande för den svenska solbränsleforskningen. Sedan två årtionden tillbaka finns ett center för konstgjord fotosyntes på Uppsala Universitetet. De tekniska lösningarna är inte långt borta enligt de optimistiska forskarna som pekar på att flera forskare nu presenterar tillämpningar.
– Äntligen, nu händer det! Det är jättespännande. Jag har jobbat med det här i tjugo år och det är jätteroligt att den här utvecklingen börjar ta fart på allvar, säger Ann Magnusson som forskar på solbränslen på Uppsala Universitet.
Nyckel för klimatet
Solbränslen handlar inte om el utan att göra bränslen som vätgas eller metanol med hjälp av solens strålar. Med konstgjord fotosyntes kan man göra vätgas, och med hjälp av alger och bakterier kan man göra vätgas, metanol eller andra bränslen från koldioxiden i luften eller från kraftverkens utsläpp.
Poängen med solbränslen är att det blir ett sätt att lagra solenergi. Åttio procent av världens energiförbrukning bygger på olika bränslen, och bara 20 procent tillgodoses av el. Därför är solbränslen viktiga för klimatomställningen.
– Det är bråttom, vi måste göra det här fort. Världen behöver faktiskt solbränslen mycket fort så vi har en chans att komma ur koldioxidutsläpp och fossilberoendet, säger Stenbjörn Styring, professor på Uppsala universitet som leder solbränsleforskningen vid Ångströmlaboratoriet.
Tanka gasbilen hemma
Sol och vatten finns det gott om. En timme sol ger ett års energiförbrukning för hela världen om man kan göra om det till bränslen som går att lagra. Med vätgas kan man köra sin bil eller värma sitt hus. Men att ersätta fossila bränslen som olja och naturgas handlar inte bara om teknik, utan också om att byta eller göra om den infrastruktur som redan finns.
Den vätgasbil som Hyundai visar upp på konferensen kan i dagsläget bara tankas i Malmö på en särskild vätgasmack, men i framtiden kanske vi har vätgasfabriker på taket.
– Jag föreställer mig inte att man ska åka till en vätgasmack. Jag tror att vätgasmacken kommer att finnas i ditt hus och det är riktigt spännande, säger Harvardprofessorn Daniel Nocera som för några år sedan slog forskarvärlden med häpnad när han presenterade ett konstgjort löv som producerade vätgas med hjälp av vatten och solljus.
Fattiga länder ett ”solbränsle-utopia”
Daniel Nocera tror att vätgastekniken kommer att få draghjälp av naturgasboomen i USA. Det går nämligen att framställa vätgas ur den fossila naturgasen och det kan bli ett mellansteg innan man med hjälp av artificiell fotosyntes kan göra ”grön” vätgas.
Forskningen har kommit långt, men de stora investeringarna i teknik saknas ännu. Daniel Nocera är ändå en riktig visionär och optimist. Han tror att solbränslerevolutionen snart är här. Först kommer tekniken slå igenom i utvecklade länder men sedan kommer solbränslen ha lättare att konkurrera i den fattiga delen av världen som inte är lika fast i oljesamhället tror Nocera.
– Det är ofrånkomligt att vi är på väg i den riktningen. Frågan är hur fort det kommer att gå. Men det finns ingen annan väg.