Just nu undersöker man inställningen till kvinnors brottslighet i ett forskningsprojekt på  Stockholms universitet. Tove Petterson, professor i kriminologi menar att man ofta ser mer på kvinnlig brottslighet utifrån individfaktorer.

– Man ser på kvinnor som mer avvikande, man tar till ord som sjuk och galen. Det blir dubbelt avvikande – man bryter både mot normer av att begå brott men också mot normer hur man ska bete sig som kvinna. Det blir också en annan typ av reaktion för att det är ovanligare att kvinnor begår brott.

Kriminologen Jenny Yourstone som forskar om kvinnor och kriminalitet säger att den kriminella kvinnan går emot våra föreställningar om hur en kvinna ska vara vilket påverkar får syn.

– Vi vill gärna ha bilden av kvinnan som vän och omhändertagande. Den bilden blir väldigt utmanad när kvinnor gör så här – särskilt mot barn. Det utmanar alla bilder av vad en kvinna ska vara helt enkelt.

Media skapar och befäster stereotypa bilder

Enligt Jenny Yourstone finns två bilder av kvinnliga förövare – antingen den galna eller den onda, väldigt otäcka. Hon tycker att media har ett stort ansvar för hur stereotyper förmedlas och att det finns en tendens att dramatisera.

– I Knutby-fallet hjälpte media till att skapa bilden av Sara Svensson som ett offer för Helge Fossmo. Brottet var kalkylerat och planerat – var hon verkligen så sjuk? Hade det varit en man som hade begått samma typ av brott hade det aldrig hänt att den personen blivit dömd till vård. Christine Schürrer som dömdes för mord på två små barn och för mordförsök på deras mamma fick stor uppmärksamhet. Schürrer var tyska och lättare att alienera sig från och hon blev framställd som ond rakt igenom, säger Jenny Yourstone

Kriminologen Mikael Rying efterlyser även han en mer nyanserad bild och tycker att kriminaljournalistiken ofta saknar fördjupning.

– Det är intressant att se hur nyheter förmedlas kring den nu aktuella 41-åriga Arbogakvinna. Hon är redan demoniserad. Hon framställs som kylig, manipulativ och helt gränslös. Men varför är hon det?  Man problematiserar inte utan man bara fördömer. Det måste finnas tid för eftertanke och det måste finnas tid för förklaringar, säger Mikael Rying.

Benägenhet att döma kvinnor till vård i fler fall än män

Riksåklagaren gjorde 2007 en genomgång av domar som tyder på att kvinnor särbehandlas när det gäller påföljder, men det saknas underlag för att få en säkerställd bild. Brotten kvinnor begår är för få och det är svårt att hitta domar som är jämförbara.

Jenny Yourstone menar att det finns en benägenhet att man dömer till rättspsykiatrisk vård i högre grad om det är en kvinna. Hon har tittat på bedömningar av kvinnor och män i allvarliga brott och hennes studie visade att risken för en kvinna att dömas till rättspsykiatrisk vård var 1,5 gånger högre än för män.

– I den rättspsykiatriska utredningen där man gör den första bedömningen är det ganska vanligt att använda sig av stereotypa uppfattningar om kvinnor – om kvinnor begår den här typen av brott så är hon sjukare än en man.

Mikael Rying menar att det är svårt att göra jämförelser eftersom strukturen på mäns och kvinnors brott ser olika ut och kvinnor bara utgör ungefär 10 procent av gärningsmännen vid dödligt våld, men hans uppfattning är att det är lättare för kvinnor att få rättspsykiatrisk vård.

– Tittar man till exempel på likartade brott där pappor dödar sina barn och mammor dödar sina barn då är det så att kvinnan får rättspsykiatrisk vård i fler fall än vad mannen får. Dödligt våld i huvudsak är en psykiatrisk fråga. Det handlar om mycket sjuka människor, människor som är psykiskt sjuka. Min uppfattning är att man i fler fall borde döma till rättspsykiatrisk vård, och att det verkliga problemet är att så få män döms till rättspsykiatrisk vård.

Se mer om kvinnor och kriminalitet  i Vetenskapens värld ikväll 20.00