Svenskars träningsvanor kartläggs i en stor studie. Foto: TT

Stor kartläggning av svenskars träningsvanor

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har det slagits deltagarrekord i Vasaloppet och andra långdistanstävlingar. Medierna har rapporterat om en motionsboom i Sverige och svensken har målas upp som en hårdtränande friskus. Nu ska forskare ta reda på om den bilden verkligen stämmer.

Trots att träning är en fråga som intresserar allt fler är det förvånande hur lite vi vet om svenskens motionsnivå. Idag finns det mycket få objektiva studier som ger oss svar på hur mycket vi svenskar rör på oss.

Forskarna ska ta reda på hur mycket vi rör på oss

Vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, håller forskarna på att kartlägga det svenska folkets rörelsevanor och kondition. Studien är en del av Liv-projekten som har pågått i 24 år. Två tusen män och kvinnor deltar och resultaten kommer att jämföras med de datainsamlingar som gjordes åren 1990 och 2000. Då användes cykeltest, styrketest och frågor om livsstil och träningsmängd.

Den här gången kommer deltagarna även få bära accelerometrar i en vecka. Då kan forskarna se hur många steg som tagits, hur intensiva stegen varit och hur länge deltagarna suttit still under dygnet. Örjan Ekblom är idrottsforskare på GIH och en av projektledarna för Liv-studien. Han menar att den här typen av aktivitetsmätningar är viktiga för att vi ska få ett grepp om folkhälsan.

Dålig kondition lika farligt som att röka

– Att röra sig för lite eller att ha dålig kondition är en riskfaktor som är jämförbar med daglig rökning och då blir det jätteviktigt att ha reda på hur många som finns i den gruppen. Att inte veta det är inte okej, säger Örjan Ekblom.

De senaste åren har det rapporteras om en träningsboom där vanliga motionärer börjat träna som elitidrottare för att klara av ultralopp, triathlon och andra långdistanslopp. Deltagarrekord i det ena loppet mer extremt än det andra gör att det är lätt att få intrycket att svensken aldrig varit så vältränad och högpresterande som nu. Det här är bara en myt, menar Mikael Mattson, fysiolog och forskare vid GIH. Själv lever han upp till mytbilden eftersom han deltar i tredygns lopp och andra extremsportprojekt. Han framhåller dock att han och de andra som fastnat för den här trenden är en försvinnande liten minoritet.

Den svenska friskusen är en myt

– Om man lägger ihop alla Marathonlopp, Göteborgsvarvet, Vätternrundan och alla de deltävlingar de har, så är det inte mer än max ett par procent av befolkningen som deltar, säger Mikael Mattson.

Vad gör den breda svenska massan?

– Tittar på sport eller bryr sig inte överhuvudtaget. Det är nog faktiskt så det är.

När vi svenskar själva ska bedöma vår sportighet blir svaret ett helt annat. En majoritet, 66 procent, svarar att de ägnar minst trettio minuter om dagen åt någon form av måttligt ansträngande fysisk aktivitet. Problemet med enkätstudier är att vi kan minnas fel eller drivas av önsketänkande. Chansen att det blir rätt är alltså större om man använder rörelsemätare istället.

Maria Hagströmer är sjukgymnast och forskare vid Karolinska Institutet. För några år sedan undersökte hon svenskarnas motionsnivå med hjälp av rörelsemätare. Resultaten visade att vi svenskar inte alls rör på oss så mycket som vi själva tror.

Bara en procent av befolkningen följer rekommendationen

– Studien visade att det bara var en procent av befolkningen som var aktiv i minst 30 sammanhängande minuter per dag, alltså det man rekommenderar. Det här är oroväckande eftersom man vet att motion kraftigt minskar risken för hjärtsjukdom, cancer och diabetes, säger Maria Hagströmer.

Mats Börjesson är professor i folkhälsa och idrott vid GIH. Han menar att bristande vardagsmotion är en bidragande orsak till att vi svenskar överskattar hur mycket vi rör på oss.

– Visst tränar vi mer regelbundet och schemalagt idag jämfört med vad vi gjorde förr. Vi har fler gymkort än vad mormor hade men hon behövde och andra sidan inte gymkort eftersom hon fick tillräckligt med fysisk aktivitet i sin vardag. Vår träning väger inte upp för allt vårt stillasittande, säger Mats Börjesson. Även han är bekymrad över hur det påverkar vår hälsa.

– Fysisk inaktivitet är en tung riskfaktor. Flera studier har visat att motion halverar risken för hjärtkärlsjukdom och minskar risken för tjocktarmscancer och bröstcancer med upp till 60 procent. Globalt sett skördar fysisk inaktivitet 5,3 miljoner liv om året, berättar Mats Börjesson.

Vardagsmotionen är också viktig

För den som är mån om hälsan räcker det alltså inte med att träna. Man måste även se till att röra på sig i vardagen. Elin Ekblom Bak, forskare vid GIH, har undersökt hur svenskarnas hälsa påverkas av mängden vardagsaktivitet som till exempel städning, trädgårdsarbete och blåbärsplockning. I en av studierna följde hon över fyra tusen äldre personer i över tolv år.

– Vi såg att de kvinnor och män som var aktiva i sin vardag, hade ungefär 30 procent lägre risk att drabbas av en hjärtkärlsjukdom eller förtida död. Så bara att vara aktiv i sin vardag, oavsett om man motionerade eller inte är oerhört viktigt för hälsa och livslängd, säger Elin Ekblom Bak.

I och med vår moderna livsstil med kontorsarbete, bilar och ökat tv-tittande har stillasittandet byggts in i vår vardag.

Amerikanska forskare har upptäckt att det leder till att vi förbränner 140 kalorier mindre under en vanlig arbetsdag än vad man gjorde för 50 år sedan. Enligt Elin Ekblom Bak, motsvarar det en teoretisk viktökning på 5 till 6 kilo fett per år.

– Vi skulle alltså kunna gå upp de här 5 till 6 kilona per år genom att bara röra oss mindre under vår vardag. Tidigare har man har tänkt att det är motion som ska göra att man undviker att gå upp i vikt men vår vardagliga aktivitet är alltså oerhört viktig för hur vi ser ut och för hur mkt kroppsfett vi har inlagrat på vår kropp, säger Elin Ekblom Bak.

Liv-studien beräknas bli klar i slutet av året och då hoppas forskarna ha fått en klarare bild av hur många soffpotatisar och hurtbullar vi har i det här landet.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.