Nu kan man se alla gravyrer i 1600-talets ”Suecian” på nätet.

Största bildskatten från 1600-talet nu på nätet

Publicerad

I över femtio år åkte gravörer runt i stormaktstidens Sverige och avbildade slott, herresäten, städer och fornminnen. Resultatet blev soffbords-böckernas bok: ”Suecia antiqua et hodierna, Det gamla och det nutida Sverige”. Nu kan alla se både färdiga gravyrer och konstnärernas skisser på nätet.

Folk i branschen kallar praktverket ”Suecian”, helt enkelt. Alla bilder och skisser sammantaget är över tusen. Det har länge varit eftertraktat av forskare, men de har då behövt söka upp ett ställe där någon kopia finns, och sedan tillkommer grundregeln att gamla böcker ska man helst peta på så lite som möjligt för att minimera slitaget.

När arbetet påbörjades 1660 var Sverige som allra störst geografiskt. Det inkluderade även Finland, Ingermanland (där i dag St. Petersburg ligger), Estland och Livland (norra delen av Lettland inklusive Riga). Dessutom fanns flera svenska områden längs kusten i Tyskland.

”Det här är vår första bild av Sverige”

Men allt detta hann man inte med. Från Finland finns bara ett par enstaka exempel, och från de andra besittningarna ingenting. Det är Svealand, Götaland och de norrländska städerna som avbildats. Skåne, som blivit svenskt strax innan arbetet påbörjades, och Halland finns inte heller med. Initiativtagaren Erik Dahlberg hann nog inte, tror historikern Jonas Nordin på Kungliga biblioteket:

– Det var också ett förödande krig i Skåne 1676-79, och det omöjliggjorde nog besök, säger han till SVT Nyheter.

Men för de delar av landet som finns med är materialet ibland rikt.

– Det här är är vår första bild av Sverige. Före Dahlberg är Sverige ett visuellt tomrum. Det finns bara enstaka bilder på enstaka platser. Genom ”Suecian” har vi en oöverträffad bildskatt, säger Nordin.

Sverige knockat

Erik Dahlberg, som bl a beskrivits i Peter Englunds bok ”Den oövervinnerlige”, kom från ett enkelt ursprung men arbetade sig upp inom förvaltningen och militären. Han var tecknare och fästningsingenjör.

År 1700, när Ryssland, Polen-Sachsen och Danmark angrep Karl XII:s Sverige, var det Dahlberg som förde befälet i Riga och hejdade det polsk-sachsiska anfallet där. Då var han redan 75 år gammal, och dog tre år senare.

Ytterligare några år senare, 1715, rann arbetet på praktverket ut i sanden, ofärdigt. Sverige var knockat och nere för räkning, ingen hade längre tid eller ork eller pengar att rita av slott och städer. Publiceringen av böckerna började inte förrän stormaktstiden var slut, en bit in på 1700-talet.

Erik Dahlbergs avsikt hade varit att visa för resten av Europa att Sverige inte bara var en politisk stormakt utan även en kulturell:

– Det fanns en bild av Sverige som en barbarisk avkrok uppe i norr, och Dahlberg ville visa att här också bodde kultiverat folk, säger Jonas Nordin.

”Byggde upp” slott i boken

Det finns också en länge spridd uppfattning att bilderna i viss del är överdrivna och falska. Dahlberg och hans medarbetare – ofta holländare eller tyskar – behövde hålla någon slottsherre på gott humör och ritade slott och trädgårdar som inte riktigt såg så fina ut i verkligheten.

– Ja, det förekommer i vissa fall, men man kan inte säga att alltsammans är en glorifiering. I fallet med Drottningholms slott ritades en kyrkokupol som inte fanns när gravören höll på men stod klar cirka fem år senare. Gravören ritade också ett stort torn mitt på slottstaket som fanns då, men senare togs ner eftersom konstruktionen inte höll.

Bilden är både sann och falsk. I ett annat fall, Näsby slott i Täby utanför Stockholm, brann slottet i slutet på 1800-talet. Den nye ägaren såg till att låta bygga upp det på nytt utifrån bilden i ”Suecian”. Bilden har så att säga blivit rätt igen.

Hitta din stad!

Det finns en ganska hygglig chans att du kan se din hemort eller din närmaste stad. Gör så här:

Gå till KB:s hemsida, skriv in namnet i sökrutan och tryck ”sök”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.