När 360 forskare från hela världen inom kort summerar tio års inventering beräknas de ha räknat ihop över 230 000 marina arter i alla världens hav. Havsinventeringen - Census of Marine Life - har genomförts i 25 biologiskt representativa regioner i världen, från Antarktis i söder via de tempererade och tropiska haven till Arktis i norr.

Den visar att haven kring Australien och Japan har den i särklass rikaste biologiska mångfalden. Där lever vardera nära 33 000 livsformer som kan klassas som marina arter. Tillsammans med haven utanför Kinas kust, Medelhavet och Mexikanska golfen bildar de topp-fem bland de biologiskt mest värdefulla havsområdena i världen.

Östersjön hör enligt studien till de hav som i förhållande till sin vattenvolym har den rikaste biologiska mångfalden, med omkring 4 000 kända arter. Innanhavet hyser en tredjedel av världens alg- och planktonarter och har i likhet med Medelhavet och Atlanten på senare år invaderats av allt fler främmande och oönskade arter.

Hot mot Östersjön
Men det finns mörka moln över världens hav, och den marina mångfalden är enligt studien mest illa ute i de mer inneslutna haven, som Östersjön, Medelhavet, Mexikanska golfen och Karibiska havet.

De största hoten är utfiskning, övergödning, förstörda livsmiljöer, främmande arter, utsläpp och syrefria havsbottnar. Till det kommer hotet från den globala uppvärmningen, med stigande vattentemperaturer och försurning av haven.

De olika regionerna innehöll från 2 600 till 33 000 tidigare okända och kända namngivna marina arter, med ett genomsnitt på 10 750. Omkring en femtedel av alla arter är kräftdjur, och inkluderar man mollusker och fiskar svarar de för hälften av alla marina arter i världshaven.

Resten utgörs av encelliga djur, alger och andra växtliknande organismer, ringmaskar, nässeldjur, plattmaskar, tagghudingar, svampdjur, mossdjur, manteldjur, ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Ryggradsdjuren, med bland andra valar, sjölejon, sjöfåglar, sköldpaddor och valrossar, står för bara två procent av de kartlagda arterna.

Kosmopoliter
Många arter förekommer i fler än en region. De mest kosmopolitiska är mikroalger, encelliga organismer, sjöfåglar och marina däggdjur som utforskar en försvarlig del av världshaven under sin livstid. Hur de mikroskopiska arterna kan vara så spridda är en gåta, men forskarna tror att de har en unik förmåga att överleva under svåra miljöförhållanden och sedan föröka sig kraftigt i gynnsammare miljöer.

Bland fiskarna är den regnbågsskimrande silverblå huggormsfisken, Chauliodus sloani, den överlägsna globetrottern - den har registrerats i mer än en fjärdedel av världens hav.

Flest endemiska arter (arter som bara lever där) finns i vattnen kring Nya Zeeland, Antarktis, Australien och Sydafrika. Minst har Östersjön, närmare bestämt en, smaltång (Fucus radians).

Ögonblicksbild
Forskarna har bara hunnit kartlägga en bråkdel av alla marina arter på jorden. Men de data som samlats i det globala registret för marina arter (Worms) kommer att bli mycket värdefulla i framtiden, rapporterar forskarna i tidskriften Plos One.

– Vi har utforskat nya områden och nya ekosystem, upptäckt nya arter och funnit tidigare kända arter på helt nya platser, säger Patricia Miloslavich vid Simon Bolivár-universitet i Caracas, Venezuela, en av de forskare som lett projektet.

Kartläggningen visar på stora skillnader i artrikedom mellan olika havsregioner. En viktig lärdom av projektet är att man ska akta sig för att direkt överföra kunskaper om biologisk mångfald från ett område till ett annat.

När projektet slutrapporteras i oktober i år väntas forskarna ha kunskap om över 230 000 marina arter. Men minst fyra gånger så många arter återstår ännu att upptäcka i världshaven.

– Oceanerna är så vidsträckta att efter tio års arbete har vi bara kunna skapa oss en ögonblicksbild av vad som lever i haven, säger biologen Nancy Knowlton vid amerikanska Smithsonian Institution.

P O Lindström/TT