Stressforskare: Julstressen är ofarlig

Uppdaterad
Publicerad

Ingen anledning att oroa sig för kortvarig stress, enligt forskningen. Stressen är snarare nyttig – för de flesta.

Med bara ett par dagar kvar till julafton är många svenskars puls på topp. Julklappar som ännu inte är inhandlade, julmat som ska förberedas, barn som ska bli lyckliga och tindra med ögonen, pepparkakshus, julgodis... och så uppe på det för vissa av oss en del arbete som bara måste hinna bli klart innan helgerna. Känner du igen dig?

Är då den här årligt återkommande julstressen ett hälsoproblem? Nej, enligt stressforskarna är det tvärtom övervägande nyttigt med julstress:

– Generellt är det ingen risk med julstress. Det är oftast snarare en uppvarvning man väljer att ta för att kunna vara ledig och då är det faktiskt bara bra, säger Mats Lekander på Stressforskningsinstitutet.

Undantaget är personer som redan lider av sjukdomstillstånd kopplade till stress.

– Om man redan har sjukdomar som påverkas av stress kan det förstås vara en annan sak, säger Mats Lekander.

Stressen nödvändig

Över huvud taget är stress något som har oförtjänt dåligt rykte, enligt Mats Lekander:

– Framför allt är de här systemen i kroppen som kallas stress nyttiga för oss. Det är något som hjälper oss att komma igång, att skriva bra på tentor och prov, att komma ihåg saker, att läsa oss, att lösa saker på jobbet. Stressen är viktig för vår överlevnad.

– Utan stress så skulle vi inte ha överlevt genom evolutionen, inte en chans.

Problemet med skadlig stress handlar om när stressen blir påslagen under alltför lång tid.

– De här systemen ska dras igång snabbt och kunna stängas av snabbt, säger Mats Lekander.

– Riskerna handlar om långvarig aktivering av stress. Det verkar som att vi får betala ett pris om vi drar igång de här systemen lite för ofta eller i onödan, och inte har återhämtning med sömn, och kanske inte har tillräckligt mycket fysisk aktivitet heller. Då kan det någonstans tippa över så att stressen blir en hälsorisk. Det ska man ta på allvar, säger Mats Lekander.

Skapar inflammationer

Konsekvenserna av den här skadliga långvariga stressen är inte helt klarlagd ännu, men den kopplas till flera olika sjukdomar. Något man vet är att stress kan orsaka inflammationer i kroppen. Inflammationer är nämligen en konsekvens av att stressen får vårt immunförsvar att gå i högsta beredskap.

– Immunförsvaret påverkas både vid kortvarig och långvarig stress. De kortvariga reaktionerna piggar upp immunförsvaret, det kan leda till inflammationsreaktioner som kan vara bra men är inte alltid är bra för oss, säger Mats Lekander.

Men vid långvarig stress kan kroppen i stället för att bli extra aktiv drabbas av ett slags utmattning.

– Om man har långvarig stress vet man att man kan få sämre aktivitet i kroppsliga funktioner. Och man vet att väldigt långvarig belastning för stress hänger ihop med olika typer av ohälsa, till exempel ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Men hur länken mellan de här sjukdomarna och stress ser ut är lite oklar faktiskt, säger Mats Lekander.

– Men om man under en längre period inte hinner med att sova på grund av sin stress – då är det varningstecken. Och har man problem med att sova ska man söka hjälp. Sömnproblem är något som vi vet att vi kan behandla.

Men några veckors julstress räcker inte? Det är inte farligt några veckors stress?

– Nej.

Hur långvarig stress behövs för att det ska bli farligt?

– En månads hög stressbelasning eller lite sömn ökar risken för infektion. Men andra sjukdomar tar längre tid att utveckla, så då är det sannolikt mycket längre tidsperspektiv för att det ska vara någon risk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.