Utan att mumien har behövt öppnas har man med den nya tekniken kunnat avslöja hugg med vasst vapen mot mumiens rygg. Foto: Interactive Institute

Ny kriminalteknik avslöjar mumiemord

Uppdaterad
Publicerad

Med hjälp av en ny svensk datoriserad obduktionsteknik – ett virtuellt obduktionsbord – har helt nya fakta kommit fram om en av världens äldsta mumier.

Han ligger i fosterställning, brun och förtorkad. Mumien på British Museum i London kallas för ”Ginger” eftersom hans hår var lockigt och rött. Men trots att mumien hittades för över 100 år sedan och blivit en av de mest kända mumierna på det välrenommerade museet i London, har mycket få detaljer kommit fram om den 5 500 år gamla kroppen.

Men när British Museum tog hjälp av svenska forskare och svensk teknik uppdagades en förvånande och intressant historia.

Först skannades den förtorkade kroppen i en datortomograf på ett sjukhus i London. Materialet från skanningen las sedan in i det virtuella obduktionsbord som utvecklats i Sverige. Den tredimensionella tekniken gör det möjligt att obducera en kropp virtuellt utan att skära i den, något som även fungerar bra på en mumifierad kropp.

– Vi kan lyfta av lager för lager på kroppen, gå in i olika kroppsdelar, vrida och vända och se kroppen ur alla olika vinklar, berättar Thomas Rydell, vid Interactive Institute i Norrköping som utvecklat det tredimensionella obduktionsbordet.

Kraftigt våld

När den 5 500 år gamla kroppen undersöktes på det här sättet gjorde forskarna en oväntad upptäckt.

–Vi hittade ett skärsår på mannens vänstra skulderblad. Det syns inte från utsidan på kroppen men 3D-visualiseringen visade att skadan fanns där och att den troligen orsakats av ett skarpt och vasst litet vapen, berättar Anders Persson, professor vid bildforskningsinstitutet CMIV i Linköping.

Det är han som fastställt dödsorsaken hos denne man 5 500 år efter hans död.

– Han blev med största sannolikhet mördad. Huggen i ryggen i unga år.

Kraften i stöten mot mannens rygg var så stor att revbenen under skulderbladet splittrats.

På British Museum är man synnerligen upphetsad över den här nya kunskapen. Inte bara har det visat sig att mannen sannolikt blivit mördad, utan även att ”Ginger” är betydligt yngre än man hittills antagit. Troligen dödades han redan när han precis växt färdigt, kring 20-års åldern. Trots att det vid den här tiden var vanligt att man avlägsnade hjärna och andra organ ur kroppen före en begravning har ”Ginger” kvar sin hjärna, som nu även besökarna på museet kan få titta in i.

Tekniken med det virtuella obduktionsbordet kommer nämligen att stå kvar på museet i London i en månad för att besökarna själva ska kunna göra precis det som forskare idag gör när de undersöker kroppar på det här sättet.

Jämngammal med ismannen

Frågan är vad mordet då säger om den tidsålder som ”Ginger” levde i. Kvarlevorna av honom är ungefär lika gamla som ismannen Ötzi som hittades i isen mellan Österrike och Italien 1991. Både Ötzi och ”Ginger” tillhör världens absolut äldsta mumifierade kroppar. Männen levde ungefär 3500 år före Kristus men i helt olika delar av världen och under helt olika levnadsförhållanden.

I Egypten där ”Ginger” levde sina 20 år, inleddes det mångtusenåriga rike då en farao styrde. Faraonerna ansågs vara guds söner och utvalda att styra över människorna. Men ”Ginger” var troligen en vanlig bonde eller handverkare och hans kropp har mumifierats på naturlig väg, genom att begravas i sanden.

Även om det är vanligt att vapen begravdes tillsammans med en död person är bevisen på våld extremt sällsynta från den här tiden. ”Ginger” har troligen inte deltagit i några strider eller varit krigare för det finns inga andra spår efter skador på hans kropp. Han tycks ha blivit dödad omedelbart genom hugget i ryggen. Kanske hann han inte ens upptäcka förövaren eftersom det inte finns några tecken på att han försvarat sig.

Nu hoppas forskarna att tekniken att granska gamla kroppar på det här sättet ska lära oss mer om vår historia.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.