Torka, svält och dränkta länder om världen ger upp 2-gradersmålet

Uppdaterad
Publicerad

Enligt en rapport från det internationella energisamarbetsorganet, IEA, har vi i praktiken väldigt små möjligheter att hålla tvågradersmålet om inte drastiska åtgärder vidtas nu. Enligt deras beräkningar är istället 3,5 graders temperaturökning mer realistiskt.

År 2015 har vi redan släppt ut 90 procent av den mängd växthusgaser som vi måste hålla oss under för att den globala uppvärmningen inte ska landa på mer än två graders ökning. Samtidigt ökar världens utsläpp idag mer än någonsin. Och redan år 2017 har vi släppt ut hela mängden utsläpp som får plats inom tvågradersmålet. Men frågan är vad ett nytt 3,5-gradersmål skulle innebära.

”Grönland försvinner, havet stiger med 7 meter”

– Det är fullständigt vansinne att flytta tvågradersmålet till 3,5 grader. Redan två grader saknar vetenskapligt stöd som en ”säker” gräns. Det är snarare tydligt att vi får svåra problem redan vid 1.5 grader. Kom ihåg att 2 grader i medelvärde globalt innebär 3-4 grader i Arktis, säger en av Sveriges ledande klimatforskare Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre.

– Vi vet, med mycket liten osäkerhet, att över 3 grader leder till tröskeleffekter av katastrofal natur. Vi förlorar med största sannolikhet Grönland, det vill säga vi dömer världen till 7 meters havsyteökning. Vi knäcker världens korallrev. Vi förlorar med största sannolikhet hela Arktis sommaristäcke.

Enligt Johan Rockström är de nuvarande klimatökningarna också ett hasardspel med mänskligheten.

– Vi vet inte om mänskligheten med alla 9 miljarder människor 2050 kan anpassa sig till 3,5 graders global temperaturökning, som vissa politiker nu talar om. Det är fullständigt oansvarigt att påstå att vi kan klara av en temperaturökning på 2-6 grader. Om det här är en trend – att ge sken av att en större temperaturökning är acceptabel – så är det mycket farligt, djupt oetiskt, och totalt verklighetsfrånvänt, säger Johan Rockström.

Bill Hare, fysiker och klimatforskare på Climate Analytics, menar att konsekvenserna vid så stora temperaturökningar kommer att bli både svält och torka:

– Konsekvenserna för människor och naturens ekosystem blir speciellt allvarliga om temperaturen stiger med tre grader eller mer. I regioner där man redan är drabbade av svält, som i Afrika och Asien, kommer svältperioderna att pågå under längre tid och drabba många många fler miljoner än idag. Det samma gäller för områden som är utsatta för torka, där människor kommer få svårare att få tillgång till rent vatten.

3,5 grader betyder mer än 3,5 grader

Jordens landområden värms upp mer än haven och höga breddgrader mer än runt ekvatorn. Så när vi pratar om 3,5 graders uppvärmning istället för tvågradersmålet så innebär det en ökning med bra mycket mer än 3,5 grader i stora delar av jordens befolkade områden.

– Den största risken med en genomsnittlig temperaturökning över två grader är att klimatförändringarna går över de oåterkalleliga trösklar som klimatforskarna kallar för ”points of no return” (bortom all återvändo) – att klimatsystemet går in i nya faser som vi inte kan vända tillbaka, säger professor Richard Klein, klimatforskare på Stockholm Environment Institute.

Det är en av de största anledningarna till att världens politiker satt upp just ett tvågradersmål – lyckas vi stoppa den globala uppvärmningen vid max två grader så är chansen hyfsad att klimatet inte överskrider dessa trösklar – även om flera klimatforskare menar att även tvågradersmålet är för högt satt.

”Klimatskred” på andra sidan tröskeln

Ett exempel på en tröskeleffekt är issmältningen på Grönland. Forskarna är oroliga för att issmältningen ska nå en sådan punkt – en tröskel, eller rättare sagt klimateffekterna på andra sidan tröskeln – det som forskare kallar ”klimatskred”. Det kan dröja sekel innan issmältningen når över tröskeln och inte går att stoppa men när den gör det, och om då hela Grönlandsisen smälter, så skulle havsnivåerna stiga med sex till sju meter över hela jordklotet, enligt beräkningar från klimatforskare.

– Temperaturökningar på mer än tre grader kommer också att höja havsnivån med mer än en meter till 2100, och många meter till under det följande århundradet. Kustregioner över hela världen kommer att påverkas. Där bor ju extremt många människor som alla kan drabbas om städernas infrastrukturer inte kan stå emot havshöjningen, säger Bill Hare.

– Det är svårt att föreställa sig att ens de allra bäst förberedda länderna, som Nederländerna, skulle kunna hantera den havsnivåhöjningen. Och det är än svårare att förstå hur fattigare länder, som Bangladesh eller ö-riken som Kiribati, skulle klara sig, säger Richard Klein.

Torrt blir torrare och blött blötare

Enligt IPCC:s senaste rapport så innebär en temperaturökning på 3,5 grader att torra områden blir ännu torrare, vilket ger sämre skördar och gör tillgången på mat osäkrare. Och risken för stora skogsbränder, som de vi sett i Ryssland och Australien de senaste åren, ökar. Men en så pass hög uppvärmning skulle också leda till en ökad risk för översvämningar på grund av ökat regnfall i redan blöta områden.

En global uppvärmning på 3,5 grader skulle också sätta högre press på ekosystemen än om vi lyckades hålla oss under tvågradersmålet. Betydligt fler arter skulle få svårt att anpassa sig till de nya temperaturerna, vilket kan leda till att många fler arter dör ut. Och själva ekosystemen i sig kan också försvinna för gott – exempelvis i Arktis, i bergsområden, våtmarker kring kusterna och korallreven.

– Sverige är inte ett av de länder som skulle drabbas hårdast av en temperaturökning på 3,5 grader, men även här kommer vi få se fler värmeböljor under somrarna. Och konsekvenserna blir mycket värre längre söderut i Europa, säger Richard Klein.

I IPCC:s senaste rapport, om hur vi kan hantera risken för extrema klimathändelser och katastrofer, drog forskarna slutsatsen att de värmeböljor som nu inträffar en gång var tjugonde år förmodligen kommer att inträffa en gång vartannat år eller i bästa fall en gång var femte, i slutet av det här seklet.

– Värmeböljor som den vi såg i stora delar av Europa 2003 blir alltså vanligare med en uppvärmning på 3,5 grader. Värmeböljan 2003 ledde uppskattningsvis till mellan 20 000 och 70 000 förtida dödsfall i Europa, varav de flesta var äldre personer, säger Richard Klein.

Kända konsekvenser

Vi känner igen konsekvenserna från tidigare larmrapporter. Forskarnas varningar om osäkrare väder, klimatets tröskeleffekter, katastrofer och riskerna vi utsätter djurliv och ekosystemen för, om vi inte gör något drastiskt åt klimatförändringarna, har vi hört förr. Men om världens politiker skulle ”uppgradera” vårt tvågradersmål till ett 3,5-gradersmål så kommer den globala uppvärmningen med all säkerhet också att ”uppgradera” de konsekvenser som så pass mycket högre temperaturer för med sig.

Det blir alltså torrare där det redan är torrt och blötare där det redan är blött, fast i en helt annan utsträckning än om vi fortsätter att försöka hålla oss under en global uppvärmning av medeltemperaturen på två grader.

Anders Nord

SVT Vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.