Forskarstrid om kvinnors längd

Nya forskningsrönen om varför kvinnor är kortare än män får hård kritik av svenska forskare.

Igår sände Vetenskapens värld den omdiskuterade filmen ”Därför är kvinnor kortare än män”. I filmen hävdar antropologer och genusvetare att maktobalans och diskriminering ligger bakom längdskillnaderna mellan könen. Enligt flera forskare ger vi omedvetet pojkar mer mat än flickor, vilket gör att längdskillnaden mellan könen kan bestå över generationer.

"Trams " enligt evolutionsbiolog

Men det här är snarare ett ideologiskt påstående än vetenskap, enligt evolutionsbiolog Staffan Ulfstrand, professor emeritus vid Uppsala universitet. Han kallar teorierna för "trams":

– Hos alla primater jag känner till är hanarna större än honorna, ofta mycket större. Att babian-, gorilla- eller schimpanshonor är mindre än hanarna lär verkligen inte bero på att de är ”förtryckta”. Hanarna vinner på stor storlek genom ökad konkurrensförmåga.

“Så dumt så man inte tror det är sant”

Patrik Lindenfors, docent i ekologi vid Stockholms universitet, har studerat just skillnaden i storlek mellan könen hos människoapor och tycker inte heller att programmets slutsats är korrekt:

– Det där är så dumt så man inte tror det är sant. Man kan ju inte helt sonika bortse ifrån att alla människoapor har större hanar än honor. Vi har det i vår evolutionära historia sedan många miljoner år tillbaka, även om människans fossil tyder på att könsskillnaderna minskat sedan vår linje skilde sig från schimpansernas.

Enligt Patrik Lindenfors har 45 procent av alla däggdjur som man mätt större hannar än honor, medan det tvärtom är vanligare med större honor hos exempelvis insekter.

Sådana här storleksskillnader är vanliga och välundersökta och har fullkomligt logiska förklaringar: hanar är större hos många däggdjur för att de konkurrerar om honor. Honor är större hos många insekter för att deras ägg är så stora i förhållande till kroppen, enligt Patrik Lindenfors.

Historiker också kritisk

Arne Jarrick är professor i historia vid Stockholms universitet, betonar att han inte är expert på området, men är kritisk till vad programmet kommer fram till:

– Jag blir mycket misstänksam mot en generaliserande slutsats som bygger på studier av bröstfödningskulturen i Burkina Fasu, vilken inte kan antas vara densamma i andra kulturer.

I programmet berättar en antropolog att hon observerat hur afrikanska kvinnor från Burkina Fasu kontinuerligt ger mer bröstmjölk till sina pojkar.

– Om det dessutom är skillnad i födelsevikt och längd redan mellan nyfödda flickor och pojkar kan ju knappast amningen vara förklaringen till skillnaden i längd mellan könen.

Näringstillförsel påverkar längd

Men näringstillförsel kan påverka längden enligt historiker Arne Jarrick. Det har ekonom-historiker visat, bland annat på studier av soldater. Ekonomipristagaren Robert Fogel har också pekat på hur mer mat i den kapitalistiskt utvecklade världen har gjort människor längre.

Tidigare studier har också visat att längden hos vita män i USA sjönk under industrialiseringsperioden från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.

– Kronisk undernäring påverkar längden, visst, men det tycks vara en stabil konstant tvärsigenom kulturer och epoker att män är längre än kvinnor. Den evolutionära förklaringen till detta har jag ingen aning om, säger Arne Jarrick.

”Befängt”

För människan, andra primater och däggdjur i allmänhet är den så kallade könsdimorfismen relativt beständig inom en art, enligt Birgitta Tullberg, professor i zoologi vid Stockholms universitet, som med intresse tittat på filmen:

– Trots att det fanns en del intressanta inslag måste jag säga att slutsatserna inte är imponerande. Att förklara könsdimorfismen i till exempel våra västerländska samhällen med att vi kvinnor inte får tillräckligt med näring tycks mig befängt.

I filmen jämförs de stora huggtandsliknande hörntänderna som hanar har hos vissa människoapor med den mänskliga mannens relativt små hörntänder. Med jämförelsen vill forskarna som medverkar i filmen påvisa att människan inte har utvecklat liknande ”vapen” och därför inte utsatts för samma konkurrens om honor som gjort andra aphanar längre och starkare än honorna.

– I jämförande studier baserade på stamträd har vi kunnat visa att hanens storlek ökar, både absolut och relativt honan, när konkurrensen om honor ökar. Detta mönster har upprepats för andra djurgrupper, och den generella tolkningen är att hanar med större muskelmassa klarar sig bättre i konkurrensen med andra hanar, oavsett om man använder tänder som vapen eller ej. Att människans hanar skulle ha slutat att konkurrera fysiskt på grund av att hörntänderna blivit mindre var nog en av de sämst underbyggda idéerna i filmen, säger Birgitta Tullberg.

Håller fast vid äldre teorier

Evolutionsbiologer har länge förklarat skillnaderna i längd med att långa män har fått fördelar i samband med fortplantning. Till exempel genom att de genom sin storlek och styrka har konkurrerat ut andra, kortare män när de tävlat om kvinnornas gunst och att kvinnor helt enkelt föredrar längre män. Eller att långa ben och styrka kan vara bra vid jakt, som traditionellt varit mannens uppgift.

Dessa förklaringar förkastas i filmen, men Staffan Ulfstrand är övertygad om att de stämmer:

– När man vill skrämma en fiende eller attrahera en bundsförvant är det kanonfint att vara lång, säger han.

Enligt Staffan Ulfstrand är det tragiskt och grymt att kvinnor förtrycks av män i många kulturer, och måste på alla sätt rättas till. Men han tror inte att åtgärderna kommer leda till att könen blir lika långa.

– Det är intressant men förbigås naturligtvis i det här genusinlägget att det finns drastiska skillnader mellan befolkningar. En normal svensk är kortväxt jämfört med masaierna, men en jätte i jämförelse med sanfolk eller pygméfolk i regnskogen. Orsaken vore kanske värd att begrunda, säger Staffan Ulfstrand.

Kvinnor borde vara längre?

I filmen berättas det också hur det egentligen borde vara tvärtom, att kvinnor borde vara längre och större eftersom de föder barn. I många utvecklingsländer är komplikationer i samband med barnafödande den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Och de som drabbas hårdast är småväxta kvinnor med små bäcken, vilket i sin tur är vanligare där det råder näringsbrist.

Men evolutionsbiolog Staffan Ulfstrand menar att ett argument som ”det borde vara tvärtom” inte håller och ifrågasätter det indirekta påståendet att just längre kvinnor skulle föda lättare än korta.

Matdiskriminering möjlig

Enligt ekolog Patrik Lindenfors är det troligt att den matdiskriminering som det talas om i reportaget existerar på många håll i världen. Men denna diskriminering kan inte orsaka de systematiska storleksskillnader som vi ser i hela människosläktet.

– Man ska inte glömma att män även i västvärlden är större än kvinnor, trots att vi inte haft matbrist på riktigt här sedan Andra världskriget. Det är en förvånansvärt oinformerad teori som presenterats, säger Patrik Lindenfors.

Se den kritiserade filmen "Därför är kvinnor kortare än män" i senaste Vetenskapens värld, del 24, i högerspalten.