Rätt kost, motion och ”hjärngympa” tycks bromsa utvecklingen hos äldre personer som löper stor risk att drabbas av demens. Foto: Marc Femenia/ TT Bild

Träning förebygger minnesstörningar

Uppdaterad
Publicerad

Rätt kost, motion och ”hjärngympa” förebygger minnesstörningar hos äldre personer med stor risk att utveckla demens. Efter bara två år syns tydliga skillnader. Det visar den första kontrollerade studien på området, som nu publiceras i The Lancet.

I den aktuella studien delade finska forskare in 1 260 personer slumpmässigt i två grupper. Deltagarna var 60-77 år gamla och bedömdes alla ha stor risk att utveckla demens.

Den ena gruppen fick sedvanlig rådgivning, medan den andra fick mer aktiva åtgärder som bestod av kostrådgivning, deltagande i rörelse- och minnesträning samt stöd med att kontrollera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi följde de nordiska kostrekommendationerna. Hjärngympan bestod av ett minnesträningsprogram på datorn där de fick lösa olika uppgifter 2-3 gånger per vecka, uppgifter som bland annat tränade arbetsminnet, snabbhet och planeringsförmågan, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien till TT.

Bromsande effekt

Två år senare uppskattades deltagarnas mentala funktion med hjälp av ett batteri av standardiserade frågor som uppskattade olika aspekter av deltagarnas mentala förmågor.

Det visade sig att risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion var hela 31 procent högre hos kontrollgruppen, jämfört med dem som fick aktiv rådgivning. På vissa delar av testet var skillnaderna ännu större.

Rätt kost, motion och ”hjärngympa” tycks alltså bromsa utvecklingen hos äldre personer som löper stor risk att drabbas av demens.

Bättre minne

– När vi började var vi inte alls säkra, men nu är vi otroligt glada att vi såg de här skillnaderna redan efter två år. Deltagarna var också mycket nöjda. Många berättade att de själva märkte en skillnad, att de blev bättre på att komma ihåg saker och koncentrera sig, säger Miia Kivipelto.

Därmed inte sagt att färre drabbas av demens eller Alzheimers sjukdom i slutändan. Det ska en sju år lång uppföljning visa, men Miia Kivipeltso är hoppfull.

– Träning och kost kanske inte helt kan förhindra uppkomsten av dessa sjukdomar, men om det bara går att försena dem med fem eller tio år så skulle det få otroligt stor påverkan på samhället.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.