Donald Trump vill utöka frackinganvändningen i USA. Foto: Charles Rex Arbogast/TT/AP

Trump – en chock i klimatförhandlingarna

Uppdaterad
Publicerad

Bara några dagar efter att det historiska Parisavtalet om klimatet trätt ikraft sänder nu Donald Trumps seger chockvågor genom klimatfrågan. Han kan dock inte hoppa av förrän i slutet av mandatperioden – det tar minst fyra år innan USA kan dra sig ur klimatavtalet. Men frågan alla nu ställer sig är vilka förslag klimatskeptikern Trump kan genomföra.

Den här veckan började klimatmötet i Marrakech i Marocko. Där ska världens länder förhandla om detaljerna i klimatavtalet som slöts för ett år sedan i Paris. Delegaterna vaknade till beskedet att Trump blir ny president. Han har sagt att USA ska dra sig ur avtalet, vilket väckt stark oro hos miljöorganisationer.

– Afrika står redan i lågor. Valet av Trump är en katastrof för vår kontinent. Om USA gör verklighet av sina förilade planer att dra sig ur den internationella klimatregimen, kommer de bli utstötta och en avskydd stat globalt inom klimatarbetet. Det här är ett tillfälle där resten av världen inte får svikta utan istället fördubbla ansträngningarna att tackla klimatförändringarna, säger Geoffrey Kamese från Jordens vänner Afrika.

USA-val 2016

– För samhällen i den globala södern innebär valet av Donald Trump en dödsdom, säger Wilfred D’Costa från Asian Peoples’ Movement on Debt and Development.

Men andra länder ville tona ner allvaret.

– Jag är säker på att resten av världen kommer att fortsätta arbeta på det, säger Marockos förhandlingschef Aziz Mekouar på klimatmötet Marrakech.

Svårt att hoppa av Parisavtalet

Men samtidigt som många oroas av vad valet av Donald Trump betyder för USA:s tidigare ledande roll, konstateras att landet inte snabbt kan hoppa av. Inte heller kommer avtalet att sluta gälla för att USA drar sig ur.

Enligt artikel 28 i Parisavtalet kan ett utträde ske först tre år efter det att avtalet trätt i kraft, vilket var den femte november i år. Sedan tar det formellt ett år att gå ur avtalet. Det betyder att det kan ske tidigast femte november 2020. Men det finns ett annat sätt som Trump kan undergräva avtalet. Ett land som tar det drastiska beslutet att helt gå ur FN:s klimatkonvention är inte längre förbunden till parisavtalet.

Det kan ett land göra inom ett år. Det betyder att USA kan lämna de internationella klimatförhandlingarna i januari 2018 om Trump beslutar det så fort han intar Vita Huset. Men frågan är om han är villig att gå så långt.

– Att dra sig ur viktiga internationella avtal har en hög politisk kostnad. Så även om det är symboliskt viktigt för Trump att dra sig ur avtalen, är det möjligt att han nöjer sig med att inte efterleva USA:s förpliktelser och löften under Parisavtalet, säger Steffen Kallbekken, forskningschef på klimatforskningscentret Cicero i Oslo.

Trumps attacker mot klimatet

Trump har uttryckt skepsis både mot att människan påverkat klimatet och de internationella klimatförhandlingarna. Han har kallat klimatförändringarna en ”bluff” som uppfunnits av Kina för att försämra USA:s konkurrenskraft.

Han har sagt att han vill stänga landets miljömyndighet EPA. Han har också sagt att han inte tänker betala till FN:s klimatfonder. Han stödjer bygget i USA av den omstridda gasledningen Keystone XL, vill utöka utvinningen av olja genom så kallad fracking, och stoppa ”kriget mot kolet”. Han vill även riva upp Clean Power Plan som varit Obamas främsta vapen att minska utsläppen från kolkraft. Frågan nu är ju förstås om Trump kommer att genomföra alla de här förslagen i verkligheten.

Kan inte stoppa den gröna revolutionen

Men många påpekar idag att investeringarna i förnybar energi och omställningen bort från fossila bränslen är lönsamma och har en fart som inte kan stoppas.

– Valet av Trump är helt klart ett stort hot mot klimatet och välmående för framtida generationer. Men tack och lov är den gröna revolutionen nu ostoppbar. Om Trump väljer att hoppa av så lämnar han över nästa industriella revolution till kineserna, säger Craig Bennet, chef på Jordens vänner till The Guardian.

– Trump blir nu en av världens mäktigaste personer, men inte ens han kan ändra fysikens lagar eller bortse från stigande havsnivåer och temperaturer. Han har hotat att skära ner på gröna investeringar, som Obama har arbetat för, men det ändrar inte det faktun att hela världen är på väg mot en grön omställning, säger Alden Meyer från Union of Concerned Scientists i Marrakech.

Klimatministern oroad

Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) säger till tidningen Aktuell hållbarhet att Donald Trump som USA:s president riskerar att bromsa utvecklingen mot minskade klimatutsläpp.

– Det skapar förstås en osäkerhet och riskerar att bromsa omställningen. Uttalanden där skepsis uttrycks mot klimatförändringarna är mycket oroande. Vi ser dock att många amerikanska aktörer, inte minst delstater, är pådrivande i klimatomställningen och flera amerikanska företag ligger i framkant. Det finns ett stort tryck både nationellt och internationellt för en klimatomställning och det blir svårt för USA att ställa sig vid sidan av omställningen som pågår för fullt i USA och runt om i världen, säger hon.

USA:s ledande roll i fara

Men även om Trump inte gör verklighet av hotet att lämna avtalet, anser många bedömare att USA:s roll i klimatförhandlingarna helt kommer att kastas om. Under Barack Obama och utrikesminister John Kerry har landet gått från att ha varit förhandlingarnas svarta får till att vara helt ledande och avgörande till att Parisavtalet blev en framgång.

USA har tack vare bilaterala avtal med bland annat Kina bidragit till en islossning i förhandlingarna. Nu befarar många att luften kommer att gå ur processen om USA inte längre driver på.

– USA har varit en mycket viktig pådrivare i klimatförhandlingarna de senaste åren, och att byta roll från pådrivare till bromskloss kan ha dramatiska konsekvenser för framtiden i förhandlingarna och när länderna ska leverera nya klimatlöften 2020, säger Steffen Kallbekken.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

USA-val 2016

Mer i ämnet