Stresshormoner är kända för att påverka den del av hjärnan som bland annat styr arbetsminnet och vårt beslutsfattande.

– Tidigare forskning har visat att kronisk stress försämrar beteenden som den här delen av hjärnan styr, som mental flexibilitet och uppmärksamhet. Men lite är känt om de konsekvenser som stress skapar i den här delen av hjärnan, på lång sikt. Särskilt hos unga, då hjärnan är mer känslig för stressfaktorer, säger författaren till studien, Zhen Yan, från State University of New York.

Påverkar minnet och tänkandet

Forskarlaget undersökte om upprepad stress hade en negativ inverkan på den här delen av hjärnan, hos unga råttor (om stressen påverkade de så kallade glutamatreceptorerna). Och resultatet visade på färre kognitiva processer (normalt viljestyrda processer som handlar om kunskap, tänkande och information) i den delen av hjärnan (en avgörande förlust av glutamatreceptorer).

Sen försökte forskarna identifiera de molekylära mekanismer som är kopplade till stress och minskningen av glutamatreceptorer. Deras resultat visade att om de blockerade dessa mekanismer skulle den minskning, av både glutamatreceptorerna och minnesförmågan, som skapades av stress, förhindras.

Kan hjälpa psykiskt sjuka

Forskarna kom fram till att förlusten av glutamatreceptorerna spelade en stor roll vid upprepad stress och kopplade kronisk stress med onormal funktion i den del av hjärnan som bland annat styr arbetsminnet och vårt beslutsfattande.

– Eftersom minskad funktion i den här delen av hjärnan är inblandad i olika stressrelaterade psykiska störningar, borde en avgränsning av dessa molekylära mekanismer också kunna hjälpa oss att förstå hur stress påverkar sjukdomsförloppen, säger Zhen Yan.

Skillnad på minne och minne

– En lagom stressnivå gör att funktionerna i hjärnan är på topp – det är när nivån går över denna optimala nivå som till exempel arbetsminnet och koncentrationen försämras. Men vissa typer av minne kan också förbättras vid högre stress, speciellt för negativa minnen och minnen som är relaterade till själva stressorn, säger Cecilia Stenfors.

Hon är stressforskare på Stockholms Universitet och tror också att den här nya kunskapen om stressens effekter på hjärnans funktion till exempel kan leda till bättre behandlingar för psykisk ohälsa.

– Och en annan viktig del är att denna typ av kunskap också skapar nya möjligheter till undersöka effekten på hjärnan av alternativa behandlingsmetoder (så som tex mindfulness och kognitiv beteendeterapi) som kan vara lika verkningsfulla men kanske utan de bieffekter som många medicinska behandlingar kan ge.

Anders Nord

anders.e.nord@svt.se

twitter: @AndersENord