Fjällrävens vita päls var länge en attraktiv vara. Under början av 1900-talet bedrevs därför en hård jakt vilket ledde till att stammen minskade drastiskt. Från att ha funnits i mängder i den skandinaviska fjällkedjan blev fjällräven, 1928, plötsligt fridlyst. Men trots åtgärder så återhämtade sig aldrig fjällräven.
Forskarna har fått kämpa hårt för att hjälpa fjällräven på traven.
– Runt sekelskiftet, kring 1998 och 2000-talet, räknade vi med att det fanns det mellan 35-50 vuxna fjällrävar i hela Skandinavien, inklusive de finska områdena, säger fjällrävsforskaren Anders Angerbjörn.
Lämmelår är bra år
Genom att hitta lyorna har forskarna kunnat kontrollera och räkna antalet fjällrävar. Forskarna har kunnat konstatera att de få uppgångar i antalet fjällrävar som funnits alltid har sammanfallit med tillgången på fjällrävens största födokälla; lämmeln.
Vid ett lämmelår, när det fullständigt kryllar i markerna av de små gnagarna, får fjällräven fler ungar och ökar i antal. Och ökningen syns tydligt eftersom fjällräven kan få extremt stora kullar.
Anders Angerbjörn forskar på fjällrävar och har själv sett bevis på hur stora fjällrävsfamiljerna kan bli.
– Den största kullen som vi har kartlagt genetiskt är 18 valpar i Vindelfjällen. Vi fångade alla 18 valparna och även mamma räv och pappa räv och vi körde DNA på allihop. Mamman var mamma till alla och pappa var pappa till alla, säger fjällrävsforskaren Anders Angerbjörn.
Den större och starkare rödräven hotar
Men det finns fler hot för fjällräven. Släktingen rödräven är inte lika beroende av smågnagare som fjällräven vilket har gjort att den har klarat sig bättre. Forskare har till och med sett hur rödrävar dödar sina mindre släktningar, fjällrävarna.
För att försöka ändra på den skeva balansen har en ökad jakt på rödräv inletts. Håkan Berglund är naturbevakare och tillsammans med kollegan Mats Ericsson har han jobbat länge med fjällrävsbevakning i Jämtlandsfjällen.
– Vi blev ju brydda över hur mycket rödräv det var uppe på fjället. Det ville liksom inte ta slut hur mycket vi än sköt, säger naturbevakaren Håkan Berglund.
Serverat mat till fjällrävarna
Under den långa perioden av relativt få lämlar har forskare kämpat för fjällrävens överlevnad. Forskare har placerat ut matstationer till fjällrävarna med kött från dödade djur samt med vanligt hundfoder. Utfodringen av fjällrävarna visade sig vara en succé och forskarna kunde se en ökning av antalet fjällrävar. Men arbetet har kritiserats av vissa.
– Det är många som tror att vi präglar dem, att de slutar det här med jaktinstinkten, men det har vi sett att så är det inte. Finns det sork och lämmel då käkar de det och i andra hand pellets, säger Håkan Berglund.
Framtiden ännu inte säkrad för fjällräven
Forskningen på fjällrävar har inte enbart pågått i de svenska fjällen. I Norge har forskare fött upp rävvalpar som de senare har släppt ut på fjället. Nästan 300 valpar har placerats ut i de norska fjällområdena och en del av dessa har gått över till Sverige.
Sammantaget så har de svenska forskarnas matstationer tillsammans med de norska uppfödningen av valpar gett resultat. Antalet fjällrävarna ökar till och med i Norrbottens nationalparker där det i princip varit helt tomt på fjällrävar i decennier.
Men trots en ökning i år situationen långt ifrån en stabil för fjällräven. Anders Angerbjörns forskning tyder på att klimatförändringar ligger bakom bristen på smågnagare. Ett större hot att tackla för forskarna.
– Man skulle kunna ropa hej när fjällrävspopulationen är så stark att de klarar 4-5 dåliga år utan tillgång på lämmel och andra smågnagare. Och där är vi inte riktigt ännu, menar Mats Ericsson.