I studien fick barn titta på bilder av ansikten. Några ansikten var arga, några ledsna och några neutrala. Samtidigt mätte forskarna aktiviteten i barnens hjärnor. Det visade sig att de barn som utsatts av misshandel i hemmet reagerade annorlunda på de arga ansiktena än de andra barnen.

När de våldsutsatta barnen fick se ett argt ansikte ökade aktiviteten i de delar av hjärnan som känner igen hot och reagerar på smärtupplevelser. Mönstret i hjärnan skilde sig från andra barns.

Samma mönster hos soldater i krig
Samma mönster i hjärnan har tidigare upptäckts hos traumatiserade soldater som har upplevt farliga krigssituationer. Även deras hjärnor reagerade starkt på arga ansikten.

Enligt forskarna är det inte så att hjärnan blir skadad av upplevelserna. Det handlar snarare om att hjärnan har en förmåga att anpassa sig efter de faror och utmaningar som barnen ställs inför.

– En ökning av den här typen av hjärnaktivitet kan på kort sikt hjälpa till att skydda barnen från fara, säger Eamon McCroy, University College London, en av forskarna bakom studien.

Långsiktiga psykologiska problem
Men på lång sikt kan effekten också leda till problem. Det är känt sedan tidigare att människor som blev misshandlade som barn löper en större risk att lida av depression och ångest.

– Våra resultat tyder på att även om ett barn inte visar några sådana tecken utåt så har traumatiska upplevelser en stor effekt på hjärnan. Effekter som senare i livet kan utvecklas till verkliga psykologiska problem, säger McCroy.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Nils Pejryd
SVT Vetenskap