Pollinerande insekter är nödvändiga för produktionen av två tredjedelar av allt vi får att äta idag. Utan pollinerare kan inte blommande grödor sätta frö, nöt eller frukt.
Hittills har man trott att honungsbiet är den viktigaste pollineraren i odlade grödor och att vilda insekter bara fungerar som ett stöd. Och idag förlitar sig jordbruket huvudakligen på tama honungsbin som pollinerare.
Men en ny världsomfattande kartläggning, där två svenska forskare är inblandade, visar att vilda insekter är viktigare för världens produktion av bär, frukter, frön, och grönsaker än vad man tidigare trott. Samtidigt visar flera studier från Europa och USA att vilda pollinerande insekter, som blomflugor, humlor, och vildbin, minskar i antal och artrikedom.
Ett hot även mot vår välfärd
Forskarnas artikel publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En annan studie som presenteras i samma nummer visar att bara en fjärdedel av alla kontakter mellan bin och olika sorts blommor som registrerades i slutet av 1800 talet fortfarande förekommer.
– Det är viktigt att vi vänder den negativa trenden. Vi måste vårda den biologiska mångfalden som lever i det odlade landskapet, inte bara av kulturella eller etiska skäl utan även för att de här nyttokrypen uppenbarligen bidrar direkt till vår matproduktion, säger Riccardo Bommarco, professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
De rationaliseras bort
En bidragande orsak till att de vilda pollinerarna försvinner är de stora förändringar som skett i odlingslandskapet sedan början av 1900-talet. I takt med att slåtterängar har försvunnit, diken har lagts igen, betesmarker har lagts om till jordbruksmark eller planterats med skog och växt igen så har de blomrika miljöerna minskat. Det innebär färre boplatser och blommor till våra små arbetare.
– Vad vi kan göra är att bevara de viktiga livsmiljöer som finns kvar, som till exempel betesmarker. Och vi kan dessutom stötta de vilda pollinerande insekterna genom att återinföra bo- och blomresurser på ett smart sätt i åkerlandskapet, säger Riccardo Bommarco.
Även tama bin hotas
Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödorna är också riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Och det kommer också flera rapporter om att honungsbina minskar eller varierar i antal på grund av sjukdomar, parasiter och växtskyddsmedel.
– Vi har underskattat nyttokrypen. Det moderna jordbruket måste ta hand om dem och de ekosystemtjänster som de ger oss. Annars står en framtida hållbar produktion och livsmedelsförsörjning på spel, säger Riccardo Bommarco.
Världsomspännande forskning
Forskarna studerade hur många och vilka arter av insekter som besökte blommorna i 41 olika blommande grödor runt om i världen och sedan mätte de hur stor skörden blev på fälten. De här grödorna, till exempel raps, bomull, gurka, jordgubbar, kaffe, körsbär, mandel och vattenmelon, är helt eller delvis beroende av insektspollinering för att kunna sätta frö, nöt, eller frukt.
– Vi fann att pollinering av vilda insekter bidrar minst lika mycket som honungsbin till antalet frukter eller frön som produceras per blomma i världen. Det är viktigt att framhålla att tama honungsbin är väldigt betydelsefulla för skördarna, men det visade sig att de inte kan ersätta de vilda insekternas roll i jordbruket, säger Riccardo Bommarco.
Det är inte tambina i sig som är problemet. Det är blommorna som är bättre på att sätta frukt när de tar emot pollen från vilda bin. Därför är det viktigt med insatser för att bevara den biologiska mångfalden, menar forskarna.