Magnetiska spår i en meteorit som år 1940 slog ner i Semarkona, Indien, avslöjar att jorden och de andra planeterna bildades med hjälp av ett starkt magnetfält.  Meteoriten väger drygt ett halvt kilo och har visat sig vara en 4,5 miljarder år gammal budbärare från den tid då vår sol var alldeles nytänd. Den unga stjärnan omgav sig med en skiva av stoft och gas som hade börjat klumpa ihop sig till små gruskorn, som senare blev större stenbumlingar och sen asteroider.  Och när asteroiderna började krocka med varandra bildades planeterna som vi känner så väl igen, Merkurius, Venus, Jorden och de andra. Men många asteroider blev kvar i omloppsbana runt solen, och det är trasiga rester av dem som ibland kraschar in mot jorden och som vi ser som meteorer. Och i sällsynta fall ramlar det ner stora stenar.

Uråldrig budbärare

En forskargrupp som har letts från MIT i USA har analyserat Semarkona-meteoriten. Den består av mindre partiklar som bör ha bildats när solsystemet var väldigt ungt. Partiklarna smälte ihop och bildade så småningom en asteroid som har seglat fram i världsrymden helt orörd tills att den bröts sönder och kraschade mot jorden. Kvar i meteoriten finns ett minne från när partiklarna stelnade för 4,5 miljarder år sen.

800 grader

När lava stelnar och blir berg inträffar något märkligt som vi kan se i bergarter över hela jorden. I geologiskt oroliga tider sprutar magma upp ur underjorden, blir till lava som svalnar och blir till sten. När temperaturen går under 800 grader ristas det magnetfält som lavan befinner sig i in i stenen. Den blir lätt magnetisk. Stenen bär med sig information om var den magnetiska nord- och sydpolen befann sig när lavan stelnade. Och på samma sätt bär Semarkona-meteoriten med sig information om det magnetfält den befann sig i när den svalnande.

100 000 gånger starkare magnetfält

Forskarna undersökte små partiklar av Semarkona-meteoriten var och en för sig. De upptäckte att partiklarna hade bildats i ett magnetfält som var upp till 100 000 gånger mer magnetisk än vad den interstellära rymden är idag.

– Vi tror att magnetfältet kommer ifrån Vintergatan själv, säger Anders Johansen som är astronom vid Lunds universitet.

Astronomer har misstänkt ett tag att ett starkt magnetfältet bildades när gas och stoft hade kollapsat och tänt vår sol. Det magnetfältet kan ha bidragit till att skivan av stoft och gas som formades runt den unga stjärnan överhuvudtaget kunde bilda planeter.

– Man tror att magnetfältet gjorde skivan turbulent, att materia forslades runt på ett slumpartat sätt som ibland skapade så höga koncentrationer så att gravitationen kunde ta över och få millimeter stora partiklar att slå sig ihop. 

Men man har inte kunnat bevisa det förrän nu, och det i form av magnetiska spår i en uråldrig bit sten som bildades för 4,5 miljarder år sedan.

 – Det här är första gången vi ser spår av det magnetfält som fanns i den tidiga skivan av gas och stoft.  Det är en jätteintressant upptäckt!

Artikeln om fyndet har publicerats i veckans Science.