Under onsdagen visar Sjöhistoriska muséet upp skeppsvraket Anna Maria i Dalarö hamn upp med en så kallad rov. Rov är en miniubåt med kamera fram och bak, en gripklo och radarutrustning som gör att man kan skanna av vattnen flera hundra meter framåt.

Robotarna har länge använts av forskare, och med åren har utrustningen blivit billigare och kamerorna bättre.

Nu hoppas muséet att privata aktörer och skärgårdskommuner ska utnyttja tekniken låta allmänheten komma nära Östersjöns många vrak.

Kan börja redan i vår

Intresset finns redan och förhoppningsvis kommer det att börja arrangeras vraksafari till redan till våren, säger Pernilla Flyg, intendent på Sjöhistoriska museet.

-Det blir som att boka en räkkryssning eller sälsafri men i stället tittar man på och berättar om olika vrak, säger hon.

Hon uppskattar att priset kommer att bli jämförbart med en dykutfärd och hamna på 800–1.000 kronor.

Det första vraket som har filmats med Sjöhistoriska museets rov är det holländska flöjtskeppet Anna Maria, som sjönk 1709 i Dalarö hamn. Flöjten var dåtidens långtradare, och Dalarö dåtidens motorväg för den som ville göra handel med Stockholm.

Ombord på det relativt välbevarade skeppet finns 10.000 furuplankor,  som man kan se på museets filmmaterial.

Går att forska på egen hand

Det är inte bestämt vilket vrak som ska undersökas nästa gång som Sjöhistoriska går ut med sin kamera. Om Pernilla Flyg får önska blir det Dalarörvraket.

-Det är ett äldre fartyg med med en lejonsgaljonsfigur och många roliga föremål ombord. Det är perforerat av små, små hål men står helt på botten med två master, beärttar hon.

Att göra vrakforskning på egen hand med en rov går - men det kostar. I handeln kostar utrustningen från ca. 100.000 kronor och upp till flera miljoner. De lättaste kamerorna har samma storlek som en portfölj medan den kamera som Sjöhistoriska museet använder är en tyngre variant som även tål strömt vatten.

Men precis som med dykning finns det strikta regler för hur nära vraken man får komma.