Att Nätvinhandlarnas ordförande väljer att blunda för alkoholforskningens rön visar varför ekonomiska intressen bör hållas utanför alkoholhandeln, skriver Alkoholforskarna Thor Norström och Mats Ramstedt, som vill peka på de långsiktiga riskerna med näthandel med alkohol.
”Försäljning av alkohol på nätet innebär inga nya risker för folkhälsan.” Det skriver Ole Nielsen, ordförande i Nätvinhandlarnas branschorganisation på debatt.svt.se. I denna artikel vill vi peka på de mer långsiktiga effekterna på folkhälsan som näthandel med alkohol kan ge och då kort referera den forskning som Nielsen efterfrågar.
En viktig utgångspunkt är att förekomsten av näthandel med alkohol, särskilt om den blir omfattande, undergräver detaljhandelsmonopolets legitimitet. Detta kan på sikt leda till att EU tvingar Sverige att avskaffa Systembolaget. Hur skulle detta påverka folkhälsan? Det finns inget exakt svar här, men man kan göra prognoser utifrån tillgänglig forskning. Det gjorde en internationellt sammansatt forskargrupp (där vi ingick) i en artikel som publicerades 2010 i den vetenskapliga tidskriften Addiction. Våra resultat tydde på att ett avskaffande av Systembolaget skulle ge påtagliga effekter. Detta beror på att en privatisering av detaljhandeln med alkohol skulle påverka många av de faktorer som har stor betydelse för alkoholkonsumtionen: antal butiker, öppettider, marknadsföring och priser.
I det första scenariot antog vi att Systembolagets 400 butiker skulle ersättas med 800 licensierade privata butiker. Att döma från tidigare erfarenheter är det troligt att öppettiderna skulle utvidgas, att vi skulle se en intensiv marknadsföring med bland annat lockpriser, och en mindre strikt ålderskontroll. På basis av tidigare forskningsresultat beräknas detta sammantaget öka alkoholkonsumtionen med drygt 15 procent. Detta väntas i sin tur leda till en ökning i dödligheten med över 700 fler fall per år, 8 500 fler fall av polisrapporterat våld, 2 700 fler rattfylleribrott, och 4,5 miljoner fler sjukdagar per år.
Det andra scenariot innebar att alkohol skulle säljas i landets alla 8 000 livsmedelsaffärer. Detta väntas leda till en ytterligare utvidgning av öppettider, och ännu hårdare marknadsföring och prispress. I detta scenario förväntade vi en konsumtionsökning på över 30 procent, 2 000 fler dödsfall, 20 000 fler fall av polisrapporterat våld, 6 600 fler rattfylleribrott, och 11 miljoner fler sjukdagar per år.rnI artikeln understryker vi att osäkerhetsmarginalerna alltid är stora i den här typen av studier. Resultaten ska alltså inte ses som exakta förutsägelser utan just prognoser – baserad på tidigare forskning – av vad ett avskaffande av Systembolaget skulle kunna leda till. Prognoserna stämmer dock väl med tidigare försök i Sverige: mellan 1965 och 1977 såldes mellanöl i vanliga livsmedelsbutiker, vilket ökade den totala alkoholkonsumtionen med cirka 15 procent.
Som Ole Nielsen tar upp i sitt inlägg, har svenska folkets stöd för Systembolaget ökat under senare år och 2012 stod 71 % bakom monopolet. Samtidigt har stödet för att alkohol ska få säljas i livsmedelsbutiker sjunkit till 23 %. Denna utveckling framkommer inte bara i Systembolagets egna undersökningar utan även i mätningar genomförda av SoRAD vid Stockholms universitet och av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Något folkligt stöd för att ”konkurrensutsätta” Systembolagets detaljhandelsmonopol finns således inte och forskningen pekar alltså tydligt på att mer konkurrens på alkoholmarknaden innebär betydande risker för folkhälsan. Att Nätvinhandlarnas ordförande väljer att blunda för dessa risker är beklagligt men tydliggör varför ekonomiska intressen bör hållas utanför alkoholhandeln.