Till slut blir det en förundersökning avseende mord och försök till grovt bedrägeri gällande ett uppmärksammat drunkningsfall i Arboga som polisen förra året själv avslutade efter en dödsfallsutredning utan misstanke om brott.
Polisen har fått kritik för att en formell förundersökning inte initierades i nära anslutning till drunkningshändelsen och för att åklagare inte kopplades in på fallet.
En sent inledd förundersökning av ett allvarligt brott är till nackdel för målsättningen att nå framgång och är samtidigt gynnsam för den som är skyldig och alltså har något att dölja.
Bevisläget försämras ofta när tiden gått. Samtidigt går det naturligtvis också att säga ”bättre sent än aldrig”.
Nu har vi alltså fått veta att en överåklagare beslutat inleda förundersökning rörande drunkningen förra året. Fallet har ansetts kunna ha ett eventuellt samband med det medialt mycket belysta mord respektive mordförsök som under augusti i år ägde rum i en sommarbostad i Arboga
För att inleda en förundersökning krävs en endast låg misstankegrad. ”Anledning förekommer anta att brott har begåtts”.
Det är inte särskilt djärvt att inleda en förundersökning när det finns oklara omständigheter kring ett dödsfall. Vid viss tveksamhet är det bättre att inleda förundersökning än att låta bli.
Det är först när misstankarna konkretiseras till bestämd person (skälig misstanke-nivå) som utredningen blir utpekande. Förundersökningsformen ger bättre förutsättningar att mer ingående söka ta reda på vad som hänt än en dödsorsaksutredning.
Samtidigt ska noga framhållas att vi vet objektivt sett att ett mord och ett mordförsök ägt rum i sommarbostaden i Arboga men vi vet inte vem eller vilka som är skyldiga.
Den förundersökningen fortskrider även om två tidigare personer inte längre är frihetsberövade och inte längre är skäligen misstänkta.
I den förundersökningen gäller det ”bara” att helt förutsättningslöst söka finna den eller de skyldiga till gärningarna.
Annorlunda är läget i drunkningsfallet, som är starkt knutet till ett livförsäkringsärende.
Där går det – såvitt jag vet – inte alls att slå fast att ett brott ägt rum även om det finns anmärkningsvärda omständigheter bland annat i försäkringshänseende som uppenbarligen nu legat till grund för överåklagarens ställningstagande att inleda förundersökning.
För allmänheten är det inte så lätt att hänga med i turerna. Till exempel undrar många hur det kan komma sig att de två tidigare skäligen misstänkta som enligt besked från åklagaren i samband att de släpptes på fri fot ”fortfarande var intressanta i utredningen” kan ha fått åka iväg till Thailand.
Jag ogillar starkt uttrycket ”fortfarande intressanta i utredningen”. Sådana tankar bör polis och åklagare arbeta med internt. Åklagaren kunde lämpligen ha sagt: ”Förundersökningen fortsätter med högsta ambitionsnivå för att ringa in den eller dem som ligger bakom brotten”.
Punkt.
Allmänheten bör känna till att det inte går att hindra den som inte är skäligen misstänkt att lämna landet.
Får vi veta vem som mördade respektive försökte mörda det äldre paret? Hoppas verkligen det.
Känns angeläget inte minst när så starka misstankar redan riktats mot utpekade personer, men där bevisningen mot dem uppenbarligen varit för svag för att räcka till för ens så kallad utredningshäktning med begränsning till högst en vecka.
Nå, drunkningsfallet då? Går det att nå fram till en lösning där? Möjligt men det kan också sluta med att det inte ens går att fastslå att ett brott ligger bakom dödsfallet. ”Märkliga omständigheter” räcker ofta för att inleda förundersökning.
Men därifrån till klarhet i skuldfrågan genom en dom som vinner laga kraft är steget långt – enormt långt. Ofta längre än lagens långa arm.