Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Stängda gränser är ett hyckleri utan motstycke”

OPINION · ”Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att så många politiska partier på en och samma gång, både i Sverige och i Europa, så lättvindigt kunde lämna de humanistiska värderingarna därhän”, skriver Gudrun Schyman.

Gudrun Schyman
Partiledare, Feministiskt initiativ

Reinfeldt backar inte om migrationen. Men det gör hans medarbetare. De står på rad och bekänner att de gjort fel och att de egentligen varit tveksamma hela tiden men inte riktigt vågat ta debatten. Internt.

Den som vågade framföra kritik tystades snabbt. Det blev dålig stämning, säger man.

Avbönerna vittnar om ett närmast diktatoriskt ledarskap. Eller så höll man tyst så länge det gick bra för partiet.

I det läge som vi befinner oss nu, när merparten av riksdagens partier plötsligt svängt 180 grader när det gäller flyktingpolitiken, är det nästan så att den öppna-era-hjärtan-politik som Reinfeldt förespråkade framstår som rent visionär.

Och han fortsätter att tro att en öppen värld är bättre än en sluten värld och han säger att vi behöver fler människor här, både i Sverige och i Europa, eftersom vårt barnafödande är för lågt och en sjunkande befolkning klarar inte att bära en växande åldrande befolkning. 

Hans syn på varför Sverige ska ta emot flyktingar är visserligen formad ur ett rent arbetsmarknads- och ekonomistiskt perspektiv, men hans resonemang grundar sig i alla fall på en viss utvecklingsoptimism till skillnad från den nuvarande regeringens och allianspartiernas skrämda panikpolitik.

Det politiska minnet är kort men det fanns faktiskt också mycket att kritisera i Reinfeldtregeringens asylpolitik.

REVA och avvisandet av papperslösa exempelvis. Eller att regeringen inte redan då svarade upp mot kraven på säkra flyktvägar, humanitära visum, och så vidare.

Frågor där hjälporganisationer, MR-rörelser och F! framförde konstruktiv kritik för döva öron.

I allt detta ekonomistiska resonemang (som fortfarande får en framskjuten roll) finns en annan fråga som borde väga tyngre. Det handlar om asylrätten.

Varje människa som är utsatt för krig, terror och förtryck har rätt att söka skydd i ett annat land.

Den rätten, asylrätten, är inte kopplad till det mottagande landets hög- eller lågkonjunktur, inte heller till hur landets bostadsmarknad ser ut eller hur väl fungerande landets välfärdssystem är eller hur nationalekonomiskt lönsamma de människor som kommer anses kunna bli.

Den rätten är bara kopplad till varje enskild individ och bär i sig en uppfattning om att varje människas liv är värdefullt.

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att så många politiska partier på en och samma gång, både i Sverige och i Europa, så lättvindigt kunde lämna de humanistiska värderingarna därhän.

Vi vet alla vad som händer. På Medelhavet, i de läger där människor är klämda mellan olika territoriella taggtrådsstängsel, i de svenska förvar där människor nu tvingas iväg till ett Afghanistan som till och med UD varnar för, i de svenska skogar där papperslösa gömmer sig undan polisens efterforskningar som letar sig ända in på socialbyråerna.

Drygt 65 millioner människor är på flykt undan krig och terror, i konflikter som även Sverige är med och beväpnar.

De som tar sig hela vägen till Sverige, de stänger vi gränserna för. Vi säljer vapen och vi stänger gränserna. Ett hyckleri utan motstycke!

Det självklara och det ända anständiga borde vara att vi säger välkommen -  hoppas att du vill stanna här!

Att vi återgår till en ordning där vi arbetar för att skapa säkra flyktvägar, där permanenta uppehållstillstånd är praxis och där familjeåterföreningen är självklar.

Är detta möjligt?  Mitt svar är Ja!

Runt om i detta avlånga land arbetar volontärer som inte bara öppnar sina hjärtan utan också sina dörrar, garderober och kylskåp och bjuder ur sina arkiv av erfarenheter och kunnande.

Alla de mänskliga möten som nu sker lokalt skapar relationer för livet. I den enkla upptäckten att vi är mer lika än olika identifierar vi varandras självklara behov och skapar en vardag som fungerar.

Att landet skulle vara fullt är det ingen som har sett.  Vad många vill se är en politik som tar mänskliga rättigheter på allvar genom att:

  • Upprätta säkra flyktvägar genom humanitära visum.
  • Öka UNHCRs flyktingkvot.
  • Riv den nya asyllagstiftningen.
  • Återinför permanenta uppehållstillstånd.
  • Satsa mer pengar på kommunernas mottagningssystem.
  • Säkra papperslösas rätt till vård, skola och ekonomiskt bistånd.
  • Förbered för en allmän flyktingamnesti.

Titta på

  • Senaste sändningen

    Opinion live · 19 januari 22.00