Demokratin är som ett oskuldsfullt, vackert och försvarslöst barn, den behöver dig och mig för att kunna uttryckas och det är vår skyldighet att försvara den.
Att en sekt som motarbetar demokratin genom att skapa fördomar får inflytande och makt i svensk politik är oroväckande och måste tas på största allvar.
Jag har lärt känna Jimmie Åkesson genom åren och jag trodde verkligen att det parti som jag tillhörde toppskiktet i skulle värna om demokratin och den svenska modellen, men någonting hände efter partiets inträde i riksdagen år 2010.
Istället för att göra upp med sitt mörka förflutna tog vänskapskorruption och framför allt rasismen över partiorganisationen. Det kom som en chock för mig.
Några exempel på vänskapskorruptionen är alla släktingar, partners och närstående som fyller upp Sverigedemokraternas organisation idag. Jimmie Åkessons sambo blev Björns Söders sekreterare. Björns Söders sambo fick en hög position och riksdagsledamoten Margareta Sandstedt är mamma till Åkessons sambo. Rikard Jomshof och Linus Bylund är andra kända Sverigedemokater som utan att tveka har tagit in närstående i partiets organisation. Exemplen är flera.
Partiet är alltså uppbyggt så att ett fåtal personer i SD:s ledning kontrollerar allt, bestämmer allt men framför allt berikar sig själva och sina nära och kära. Dett är för mig ett tydligt tecken på sekterism.
Jag har talat med partistyrelsemedlemmar som vittnar om detta men av rädsla för repressalier väljer tystnaden.
Åkessons uteslutande av partiföreträdare för att befästa sin makt och sina vänners intresse, har gått för långt. För mig är öppenhet, yttrandefrihet och offentlighetsprincipen A och O i ett demokratiskt parti.
Vänskapskorruptionen är ett problem, men än mer allvarligt är det att Jimmie Åkesson har lyckats måla upp en seriös och anständig bild utåt när det samtidigt internt värnas om rasism och neofascistiska idéer.
Att odemokratiska krafter som SD nu använder vårt demokratiska system för att få makt är ju tyvärr ingenting nytt. Sedan 1930-talet enda fram tills idag har vi sett hur odemokratiska grupper genom demokratiska metoder har fått inflytande i politiken. Detta fick som bekant förödande konsekvenser.
För mig är det obegripligt att svenska skattebetalare helt enligt regelverket förmodligen kommer att försörja nästan alla i SD:s ledning livet ut!
Att det idag inte finns ett regelverk som hindrar odemokratiska organisationer att ta plats i de lagstiftande församlingarna är det största hotet mot demokratin.
För mig är Sverigedemokraterna att betrakta som en toppstyrd sekt och inte ett politiskt parti.
Att Nationaldemokraternas partiledare nyligen skrev i ett brev till sina medlemmar att ”Jag avser själv rösta på Sverigedemokraterna i detta val och kryssa personer jag känner och vet är genuina nationalister och Sverigevänner” borde vara en tydlig varningsklocka, om mina tidigare partikamrater verkligen brydde sig.
Tänk om Jimmie Åkesson idag i Almedalen kunde tala om den utpräglade rasismen inom Sverigedemokraterna i stället för att låtsas om att den inte finns.
Att han på allvar visar att han ska bekämpa vänskapskorruptionen och värna om demokratiska principer.
Åkesson borde förespråka öppenhet och vara lyhörd till kritiken från oss tidigare aktiva Sverigedemokrater. Han borde ta itu med de destruktiva krafterna inom organisationen.
I Almedalen borde han klargöra att andra förtroendevalda i partiet ska få vara med att ta beslut och kunna yttra sig utan rädsla för repressalier.
Jag tvivlar dock på att Jimmie Åkesson tar upp dessa saker i sitt tal ikväll eftersom det kan äventyra hans intressen, nämligen personlig makt och pengar.