Centrala perspektiv saknas i den pågående debatten om ändrade regler för genmodifierade grödor (GMO) i Sverige och EU, där Sverige är drivande för att öppna upp för användning av GMO.
I Latinamerika ser vi en social och miljömässig katastrof i spåren av den utbredda GMO-odlingen. Oviljan att diskutera problemen blir både ett demokratiproblem och ett hot mot biologisk mångfald.
Om genmodifierade grödor i sig kan leda till omfattande miljö- och hälsoproblem är en fråga som fortfarande debatteras bland forskare, politiker och civilsamhälle.
Men vi vet redan idag att de långsiktiga konsekvenserna vid storskalig odling av GMO-grödor har visat på allvarliga negativa effekter. Det har bland annat framhållits av FN:s tidigare specialrapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter.
En stor del av dagens internationella industrijordbruk baseras på några få genmodifierade grödor som produceras genom storskaliga monokulturer för exportmarknader. Några stora jordbruksföretag producerar och har patenträttigheter till de flesta GMO-utsäden som finns på marknaden.
Till exempel täcker företaget Monsantos soja mer än 90 procent av sojaarealen i Nord- och Sydamerika. De flesta GMO-grödor besprutas med skadliga bekämpningsmedel, som minskar den biologiska mångfalden, förorenar mark och vattenkällor och kan orsaka allvarliga hälsoproblem hos människor.
På många håll leder utbredningen av storskalig GMO-odling till att den lokala matförsörjningen slås ut till förmån för ett exportinriktat jordbruk där produktionen också används till bränsle och djurfoder.
I Latinamerika är de negativa sociala effekterna tydliga. På vissa håll har det lett till ökade markkonflikter där det ibland går så långt som förföljelse och mord på småbrukare och ursprungsfolk.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uppmärksammade förra året en markkonflikt i området Curuguaty i Paraguay som lett till mord och tvångsförflyttning av småbrukare till fördel för storföretagares sojaproduktion.
Förra veckan avled två barn i området Curuguaty och tolv barn fick uppsöka sjukhus. Människorättsförsvarare hävdar att besprutning av storskaliga sojaodlingar i närheten är orsaken och fallet utreds nu av Paraguays hälsoministerium.
Stater och medborgare förlorar makt till förmån för företag. I hela världen pågår just nu en intensiv kamp kring GMO där företag som Monsanto ligger bakom införandet av nationella och internationella regelverk som öppnar för försäljningen av GMO-utsäde och bekämpningsmedel.
På europeisk nivå har dessa företag stort inflytande över de myndigheter som reglerar användingen av GMO. Monsanto ligger bakom den superbroccoli som redan finns i våra matbutiker och vad sådana produkter kan innebära för konsumenterna på sikt är oklart.
Att dagens globala matproduktionssystem domineras av några få jordbruksföretag blir ett demokratiproblem, vare sig de ägnar sig åt framtagande av GMO eller superbroccoli.
Tillgång till tillräcklig och lämplig mat är en mänsklig rättighet. Därför bör alla ha kunskap och makt över hur maten vi konsumerar produceras.
En ny lagstiftning för att reglera dagens växtförädling och en fortsatt tillämpning av försiktighetsprincipen gällande GMO skulle innebära ett steg i rätt riktning.
Men det stora klivet återstår. Målet bör vara att ersätta dagens storskaliga industriella jordbruksmodell med en mångfald av småskaliga och ekologiska produktionssystem som prioriterar småbrukare och respekterar miljön och de mänskliga rättigheterna.