I dag är det Klamydiamåndagen vars syfte är att lyfta vikten av klamydiatestning som en preventiv åtgärd för att minska överföring av klamydia.

Vi släppte nyligen en rapport som visar hur unga hbtq-personer upplever kontakten med ungdomsmottagningen.

”Bra bemött?” är den första undersökningen i Sverige som fokuserar på hur unga hbtq-personer har upplevt bemötandet på ungdomsmottagningen och tillgängligheten till provtagning för olika sexuellt överförbara infektioner (STI:er).

Rapporten visar att unga hbtq-personer har sämre möjligheter att få fullgod testning och bra bemötande än unga som följer heteronormen, det vill säga följer samhällets normer kring kön och sexualitet.

För att ge alla ett bra bemötande måste heteronormen synliggöras och ifrågasättas och sex måste ses ifrån ett normkritiskt perspektiv. Ett hbtq-kompetent arbetssätt måste genomsyra hela ungdomsmottagningen.

Regnbågsmarkeringar är en viktig visuell signal om att alla är välkomna, men det är enligt målgruppen ingen garanti för ett inkluderande bemötande.

Även om rapporten visar på goda exempel där målgruppen fått bra bemötande har alltför många hbtq-ungdomar upplevt att personalen på ungdomsmottagningarna gör heteronormativa antaganden.

Konsekvenserna av detta kan bli att ungdomar får felaktig information som inte tillgodoser deras behov. För en av tre unga hbtq-personer framkommer inte hbtq-identiteten i mötet med personalen vilket bidrar till att fel information ges och provtagningen blir bristfällig eller uteblir.

Det är viktigt att det finns utrymme att berätta om sin hbtq-identitet som en självklar del av ett samtal samt att personalen inte förutsätter sexuell identitet eller könsidentitet. Positiva erfarenheter av bemötande handlar om att personalen ställer öppna och inkluderande frågor.

RFSL Ungdom vet att det finns fler kön än två och att människor väljer att definiera sig på många olika sätt. Vi vet även att samhällets syn på sexualitet och sexuell praktik är snäv.

Ingen ska ha rätt att döma personers sexuella praktiker där sex upplevs som bra för alla parter. Det är därmed en förutsättning att personer möts av respekt för deras könsidentitet, könsuttryck och sexualitet.

Ungdomsmottagningens övergripande syfte är att stärka unga personer i deras sexuella och identitetsmässiga utveckling samt att förebygga överföring av STI:er.

Av de unga hbtq-personerna som deltog i undersökningen upplevde 15 procent att personalens bemötande ändrades när hbtq-identiteten framkom.

Det förändrade bemötandet innebar i vissa fall att personalens förhållningssätt blev mer negativt eller att personalen uppvisade brist på kunskap om hbtq-frågor. Dåligt bemötande resulterar ofta i bristande tillit och en minskad benägenhet att söka vård igen.

Vikten av trygga sammanhang är fundamental för att alla ungdomar ska kunna tillgodogöra sig information om sexualitet, STI:er och säkrare sex.

Rapporten visar hur bemötandet påverkar tillgängligheten för provtagning av STI:er. För att kunna göra en korrekt provtagning på en person är det avgörande att veta vilka sexuella praktiker personen har haft och med vilka personen har haft sex med.

Test av klamydia måste till exempel ske oralt, genitalt och/eller rektalt beroende på hur personen som testas har haft sex. Det är personalen på ungdomsmottagningens skyldighet att det framkommer relevant information om de sexuella praktiker den unga har haft.

Vi upplever en stark vilja från många ungdomsmottagningar att tydligt inkludera hbtq-ungdomar och att ge alla unga ett bra bemötande.

Det krävs dock mer än vilja för att möjliggöra detta. Resurser, prioriteringar och ökad kompetens är avgörande.

I vår undersökning framkommer det brister på ett normkritiskt och hbtq-kompetent förhållningssätt i samband med testning.

Detta får allvarliga konsekvenser för unga hbtq-personer som riskerar att felbehandlas eller inte få någon behandling alls.