Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Obligatorisk gymnasieskola löser inte problemen”

SKOLAN · ”Redan i dag går 99 procent av 16-åringarna vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Utred noggrant konsekvenserna av förändringar i gymnasieskolan innan beslut fattas”, skriver Bo Jansson.

Bo Jansson
Ordförande Lärarnas Riksförbund

Skolan och läraryrkets status har legat högst på de politiska partiernas agenda i valrörelsen. Det är därför bra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde skolpolitiken till det första centrala området man samarbetade kring.

För att inte förändringarnaenbart ska bli politiska prestigetroféer utan reella förbättringar krävs att saker görs i rätt ordning och på rätt sätt. Här är de båda partiernas överenskommelse endast halvvägs framme.

Det är välkommet att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar initiativ i skolfrågan, med utgångspunkt att finna långsiktiga överenskommelser.

Det är bråttom. Skolverket kunde nyligen meddela en ny bottennotering för Sverige: Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan är nu över 13 procent. 42 procent av eleverna till föräldrar med låg utbildning blev inte behöriga.

Att satsa på lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan. Svenska lärare är underbetalda jämfört med sina utländska kollegor. De svenska skolhuvudmännen har misslyckats med att göra läraryrket tillräckligt attraktivt.

Därför måste nu staten en gång för alla ta ett större ansvar för lärarnas löner, vilket Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu öppnar för. Men att skicka statliga pengar i en påse till huvudmännen och hoppas att de på så vis uppmuntras att satsa på lärarna är en dålig väg att gå.

Det behövs öronmärkta statliga satsningar som endast kan användas till lärarlöner. Det intresse som svenska folket visat skolfrågan handlar om att skattepengar ska gå till elevers undervisning och lärarlöner, och inte hamna på bankkonton i Luxemburg eller Caymanöarna.

För Lärarnas Riksförbund är det tydligt att gymnasieskolan kommer att fortsätta att ha svårt att klara av sitt uppdrag, om inte grundskolan fungerar.

Att göra gymnasieskolan obligatorisk löser inte problemen. Redan i dag går 99 procent av 16-åringarna vidare från grundskolan till gymnasieskolan.

Och ett tidigare förslag om obligatorisk förskoleklass betyder i praktiken ingenting, då det i dag endast är ett par procent av eleverna som inte går i förskoleklass. Skolsatsningarna måste riktas direkt mot grundskolan, och då i synnerhet mot lågstadiet.

Här är de uttalade ambitionerna om att alla elever snabbt ska få rätt stöd lovvärda.

Om inte elever i behov av särskilt stöd får den pedagogiska hjälp de behöver i grundskolan, är det för sent att tvinga i gymnasieskolan. Problem i grundskolan ska lösas inom ramen för just grundskolan.

Allt fler ser ett ökat statligt ansvar för skolan som nödvändigt för att minska klyftorna. I veckan gick LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ut med detta budskap. Lärarnas Riksförbund har länge påpekat behovet av tydlig statlig nationell finansiering av skolan för att stärka likvärdigheten. Dagens system fungerar inte.

Nu hoppas jag att såväl S och MP som allianspartier som FP och M lyssnar noga. Vi har en unik möjlighet att bryta gamla låsningar över blockgränserna.

För att vinna genklang i lärarkåren bör följande ske:

Fullfölj förslaget om nationell samling för läraryrket. Gör en rejäl punktinsats för att höja lärarlönerna genom öronmärkta statsbidrag.

Utred noggrant konsekvenserna av förändringar i gymnasieskolan innan beslut fattas.

Tillsätt en parlamentarisk utredning som ska arbeta under 2015 för att se över hur statens ansvar måste förändras samt ta fram förslag på en nationell finansieringsmodell med målet att nå en ökad likvärdighet.

Senast 2016 måste det finnas konkreta förslag för en statlig styrning av skolan.

Eftervalsdebatten

Mer i ämnet