Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Livsmedelsverket borde leda kampen mot socker”

LIVSMEDEL · ”När Livsmedelsverket nyckelhålsmärker yoghurt följer myndigheten inte ens sin egen rekommendation. Här syns tydligt prioriteringen: socker är nyttigare än mättat fett”, skriver Ann Fernholm.

Livsmedelsverket skriver i sin replik på SVT Opinion att de aldrig har rekommenderat att barn ska äta socker i stället för fett. Myndigheten menar att den är oskyldig till en ökad sockerkonsumtion och att barn serveras söta mellanmål i skolan.

De påstår att de aldrig har rekommenderat skolan att hellre servera sötad yoghurt än fetare varianter.

I broschyren ”Bra mat i skolan förespråkar myndigheten sin egen nyckelhålsmärkning, eftersom symbolen ”gör det enklare att välja hälsosamt.” Lågfettyoghurt som innehåller 5 gram tillsatt socker per 100 gram bär idag nyckelhålet på sina förpackningar. Det innebär att 20 kcal av produktens totalt 60 kcal/100 gram kommer från tillsatt socker, alltså cirka 30 procent.

En fet naturell yoghurt, utan tillsatt socker, som innehåller exakt lika många kalorier får inte nyckelhålmärkas. Nyckelhålet styr alltså skolans personal att hellre välja socker än fett.

När Livsmedelsverket nyckelhålsmärker yoghurt följer myndigheten inte ens sin egen rekommendation, som säger att maximalt 10 procent av alla kalorier får komma från tillsatt socker. Här syns tydligt prioriteringen: socker är nyttigare än mättat fett.

I broschyren ”Bra mat i förskolan” ger också Livsmedelsverket ett dubbelt budskap. Där står att socker ska undvikas, men i stället för vanlig mjölk till frukostsmörgåsen, rekommenderar Livsmedelsverket drickchoklad.

Samtidigt påstår de i sin replik att sötade produkter aldrig lyfts fram som ett hälsosamt val.

Genom ”Skolmat Sverige” följer Livsmedelsverket upp hur väl skolorna följer deras rekommendationer. När skollunchens näringsriktighet utvärderas läggs fokus på framförallt fyra kriterier: måltidens fettkvalitet, innehåll av fibrer och fullkorn, mängden järn och vitamin D.

Mängden socker i skolmaten lämnas därhän. Faktum är att skollunchen får ett bättre betyg i utvärderingen om barnen får läsk i stället för fet mjölk att dricka.  

Livsmedelsverket behöver också fundera på vilka konsekvenser deras onödiga jakt på mjölkfett får. Forskning visar att kroppen har mättnadshormoner som enbart släpps ut av fett. Dessutom dämpar fett barns blodsockersvängningar. Höga blodsockertoppar leder till djupare blodsockerdalar som ger oroliga barn och mer hunger.

Om barnen får ordentligt med fett i maten kommer de hålla sig mätta längre. Sannolikt skulle det bli lugnare i många klassrum och risken för att barnen ska springa till kiosken på rasten och köpa godis minskar.

En god gräddsås till fisken ökar också chansen att barnen äter mat som innehåller viktiga näringsämnen.

Det är bra att Livsmedelsverket i sin replik så tydligt tar avstånd från sötsaker i skola och förskola. Myndigheten behöver ta på sig ledartröjan i kampen mot allt socker barn äter.

Jag ser fram emot en kampanj där Livsmedelsverket uppmanar förskolor att neka föräldrar att skicka med barnen glass eller bullar när de fyller år.

Jag ser också fram emot att som förälder aldrig mer behöva få uppmaningen att ta med bullar och kakor till mina barns skola.

Sockerdebatten

Mer i ämnet