I veckan firar Svenska FN-förbundet och Unga Örnar en 25-åring som har haft stor betydelse för att uppmärksamma barns position i samhället – FN:s barnkonvention. Det är ett tillfälle att fira segrar för barns rätt, men också att peka ut riktningen framåt.
FN:s barnkonvention föddes 1989 och ett år senare ratificerade Sverige konventionen och lovade att följa den. Mycket har hänt sen dess och barn och unga har fått det bättre, men Sverige får fortfarande kritik från FN:s barnrättskommitté.
Att regeringen nu vill göra barnkonventionen till svensk lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter. Samtidigt krävs utbildning och attitydförändringar för att det ska bli verkningsfullt.
Svenska FN-förbundet och Unga Örnar uppmärksammar att barnkonventionen fyller 25 år genom en gemensam utbildningsinsats för barn och unga. På flera orter vill vi öka kunskapen om barns rättigheter genom interaktiva seminarier.
Vi vill också ge barn i Sverige en inblick i situationen för barn i andra länder. Det gäller inte minst rätten till utbildning.
FN:s barnrättskommitté granskar i år hur Sverige arbetar med att ge barn det stöd de har rätt till enligt barnkonventionen. Granskningen visar att både barn och vuxna som arbetar med barn har dålig kunskap om konventionen.
Implementeringen av konventionen skiljer mellan kommunerna. Det skulle kunna motverkas genom inrättandet av en nationell institution som bland annat stödjer kommunerna i deras rättighetsarbete.
Att känna till sina rättigheter är ett första steg för att de inte ska kränkas. När vi möter barn och unga ser vi att stora utbildningsinsatser behövs. Vuxna som dagligen arbetar med barn måste vara experter för att se till att Sverige lever upp till det vi lovar.
Politiken måste skjuta till de resurser som krävs för att lärare, socialsekreterare, kuratorer och skolhälsovård ska få nödvändig utbildning.
I Norge har barnkonventionen varit lag i tio år och där tillfrågas barn i frågor som berör dem i högre utsträckning nu jämfört med tidigare. FN:s barnrättskommitté säger att Sverige brister i att lyssna på barn och unga.
Unga Örnar har granskat vilka metoder som kommunerna använder för att skapa delaktighet i beslut som berör dem.
Få kommuner använder sig av riktade satsningar och medborgarförslag är ofta den enda vägen att påverka. Det är en krånglig väg till inflytande som lägger hela ansvaret på barnen själva.
Det drabbar särskilt de mest utsatta grupperna i samhället – barn i asylprocesser, fosterhemsplacerade barn samt barn i ekonomiskt utsatta familjer.
I Norge finns också goda erfarenheter av arbete mot barnäktenskap. Där försöker skola, sociala myndigheter och andra aktörer att fånga upp barn som riskerar att giftas bort under till exempel en semesterresa.
Det är en förebild också för Sverige som i år fick en ny lag mot barn- och tvångsäktenskap. Vi är övertygade om att ett Sverige där barn får sina rättigheter tillgodosedda börjar i de här frågorna.
Om ytterligare 25 år slipper Sverige förhoppningsvis kritik från FN:s barnrättskommitté.
Det förutsätter att den nya barnministern Åsa Regnér tillsammans med regeringen ser över hur Sverige ska leva upp till det vi lovat när vi undertecknade barnkonventionen.