Fetmakirurgi är ett värdefullt behandlingsalternativ för en del ungdomar med den svåraste fetman, där annan livsstilsbehandling inte har varit tillräcklig.
En vanlig föreställning är att alla som genomgår fetmakirurgi erbjuds kontakt med psykolog, men de flesta vuxna som opereras i Sverige får inget riktat psykologiskt stöd.
Här skiljer sig Sverige från till exempel USA. När fetmakirurgi numera erbjuds till ungdomar är det nödvändigt med ett helhetsperspektiv på den unges situation.
Målet för oss som arbetar med gruppen är att optimera omhändertagandet. Mot bakgrund av den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland unga med svår fetma är inte minst det psykologiska stödet viktigt.
Ungdomar med svår fetma som behöver genomgå fetmakirurgi är på många sätt en psykiskt utsatt grupp.
De är oftare deprimerade, har mer ångest och sämre självbild än andra ungdomar. Det är betydligt vanligare att de har haft kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin och många ungdomar beskriver uppväxtår präglade av mobbning och utanförskap.
Ungdomar som har svår fetma och samtidigt mår psykiskt dåligt förklarar ofta sin psykiska ohälsa med att de mår dåligt på grund av sin vikt och känner sig övertygade om att en kraftig viktminskning kommer att göra att de mår bättre.
Till viss del kan man ge dem rätt.
En majoritet av ungdomar som opereras för sin fetma mår bättre efter sin operation, det vill säga när den svåra övervikten kraftigt minskar eller försvinner, så förbättras den psykiska hälsan.
Samtidigt vet vi från forskning och klinisk erfarenhet att en liten andel mår sämre. En del har så svåra kvarstående psykologiska problem att de har svårt att tillgodogöra sig de möjligheter en radikal viktminskning genom operation innebär.
Ungdomar som opereras för fetma bör därför erbjudas kontakt med psykolog med specialkompetens kring fetma och fetmakirurgi både före och efter sin operation.
Innan operationen handlar det bland annat om att avgöra om den unge, från ett psykologiskt perspektiv, är en lämplig kandidat för fetmakirurgi. Minst lika viktigt är att bedöma och beskriva vilket stöd ungdomen behöver för att klara av att genomgå en sådan omställning som fetmakirurgi innebär.
Det är också av yttersta vikt att följa den psykiska hälsan hos ungdomarna efter operationen, framför allt för att kunna fånga upp ungdomar som mår sämre eller fortsätter må så dåligt att de har svårt att fungera i sin vardag.
I Sverige bedrivs världsledande forskning om fetmakirurgi som behandling för ungdomar. Denna forskning behövs då mycket av den kunskap kring fetmakirurgi som finns i dag baseras på studier som är gjorda på medelålders vuxna.
Det pågår också ett nationellt projekt (AMOS2) där kunskap från forskningen omsätts i praktiskt omhändertagande av ungdomar som genomgår gastric bypass.
Ungdomar måste erbjudas ett ålders- och individanpassat omhändertagande i samband med fetmakirurgi.
Där är inte minst de psykologiska insatserna viktiga, eftersom kirurgin äger rum i en ålder som är så starkt präglad psykosocial utveckling.