Foto: Marc Femenia / TT
Debattinlägg

”Kvinnohälsan – julstressens osynliga pris”

Jul ·

”Julen har ett osynligt pris i kvinnohälsan. Den duktiga flickan, prestationsprinsessan, springer benen av sig för att leva upp till allas och sina egna förväntningar. Och hon springer ganska ensam”, skriver Alexandra Charles.

Nu glänser det för fullt över sjö och strand. Barnens ögon har redan börjat tindra medan vi vuxna upplever att julen är på väg mot oss likt ett skenande tåg.

I TV-rutan gör Ernst Kirchsteiger egen kalvsylta och kardar ull, medan Mat-Tina rimmar fisk i snön till tonerna av Malena Ernmans aria. I livsstilsmagasinen bakar kändisarna pepparkakshus i flera våningar tillsammans med barn i stärkta förkläden.

Vi dundrar in i den allt mindre fridefulla julen som än en gång förväntas slå rekord i julhandel.

Vi på 1,6 & 2,6 miljonerklubben vet att julen har ett osynligt pris i kvinnohälsa. Den duktiga flickan, prestationsprinsessan, eller vad vi nu kallar henne springer benen av sig för att leva upp till allas och sina egna förväntningar. Och hon springer ganska ensam.

I världens mest jämställda land gör kvinnor fortfarande lejonparten av det obetalda arbetet. Glappet har visserligen minskat de senaste 20 åren, men ganska marginellt.

Enligt SCB så lägger kvinnorna under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från början av 1990-talet med drygt en timme. Män lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning med 8 minuter.

Det är också stor skillnad på vilka uppgifter som utförs. Kvinnor utför i högre utsträckning hushållssysslor, medan män utför underhållsarbete. Det är nu, när mörkret är som mest kompakt som kvinnor måste lägga i den högre växeln för att hinna med.

Det är nu den egna tiden för träning och återhämtning helt stryks ur kalendern för att hinna med.

Luciafirande på skola och dagis, julavslutningar med dikter ska hinnas med och den förlorade tiden på jobbet får man ta igen vid datorn när barnen har somnat.

Stryk också några timmars sömn ur kalendern. Under ledigheten ska också relationen kickas till liv. Utställningar, promenader, intimitet (borde inte strukit de där träningstimmarna…)

Januari är den månad som flest skilsmässoansökningar lämnas in. Besvikelsen över att JULEN inte blev den defibrillator som relationen behövde skördar sina offer.

Stressen har också rent fysiska konsekvenser på sikt. Hjärt- och kärlsjukdomar har seglat upp som den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 45. Det är en så viktig fråga att vi i mars varje år arrangerar en kampanj för kvinnohjärtat.

Den stora frågan är vems fel det är att det blir så? Är det samhället eller kvinnan själv som ställer de orimliga kraven? Svaret är att det inte går skilja de frågorna åt.

Vi har de kraven på oss själva för att vi är en del av samhället och speglar oss i normen av den perfekta modern och den perfekta hustrun. Det bästa är att de bojorna som strukturerna sätter på oss är lätta att krossa.

Vi på 1,6 & 2,6 miljonerklubben vet att alla diskussioner om livspussel paradoxalt nog har en tendens att leda till mer stress. Därför vill vi akta oss för att komma med en universal lösning eller pekpinne.

Vi vill bara föreslå att ni tar er tid att reflektera hur ni vill ha det. Kanske vill ni fokusera på umgänget istället för leverans av gåvor, mat och julpynt?

Kanske är det viktigare att fokusera på hur alla ska må under förberedelserna och under själva julen?

Och kom ihåg. Om inte mammas ögon tindrar, tindrar inte heller barnens.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.