Göteborg har problem med nätdrogen spice. Häromveckan togs sex spiceförgiftade ungdomar in på Sahlgrenska sjukhuset på en och samma måndag. För två av dem var läget kritiskt, men de överlevde. Det gick bra den här gången. Sämre gick det för de 30 personer vars obduktioner visade spice i blodet.
Spice är än så länge inte narkotikaklassat. Därför går det bra att sälja och köpa på till exempel internet och ingen av parterna riskerar juridisk påföljd. Köparen riskerar dock att dö och säljaren bör ha ett mycket rymligt samvete för att sova gott om nätterna.
För speciellt tonårsföräldrar är spice ett stort orosmoln. Fast det gäller inte alla. I stadsdelarna Majorna-Linné och Askim verkar det vara helt andra tongångar hos de föräldrar som borde ha anledning att vara oroliga.
Där får polisen skäll och möts med hånfull skepsis när de levererar påtända ungdomar till föräldrarnas dörr. I stället för att visa tacksamhet kastar man kommentarer i stil med ”Har ni inget viktigare för er?!?” i ansiktet på konstaplarna.
Ett mycket underligt beteende, eftersom de flesta föräldrar brukar vara tacksamma över att få hem sina halvt medvetslösa barn. Att barnen missbrukar rimmar förmodligen illa med den självgoda självbilden i de malligare områdena.
En helt annan visa är det i förorten. Där tar man gladeligen emot myndigheternas sändebud när ätteläggen levereras vid dörren. Kanske är det inte lika skamligt att polisen kommer på besök i de kvarteren.
Troligen finns det en större medvetenhet och inget direkt behov av att låta försvarsmekanismerna ta över i de områden där stigmatiseringen är större.
Eller så är det ett tecken på ökande drogliberalisering även i Sverige. I USA får idag marijuana säljas legalt i staterna Colorado och Washington. Oregon, Alaska, Florida och Washington DC står på tur med legaliseringsomröstningar.
Men oavsett vilken inställning och relation man har till själva drogerna kan det väl aldrig vara eftersträvansvärt att ens barn konsumerar dem till redlöshet? Och att hänga budbäraren, i detta fall polisen, är för mig fullständigt obegripligt.
Kanske handlar det om traditioner. Polisen var inte speciellt populär i min barndoms Majorna.
På 70-talet rådde där samma vänsterideal som man i dag finner på den yttersta extremistkanten. Naturligtvis var därför konstaplarna i de svartvita bilarna fascisternas förlängda arm och proletärernas svurna fiender.
I Majorna dracks det hejdlöst och röktes hasch, vilket förmodligen bidrog till den Christiania-liknande atmosfären och ordningsmaktens intresse för stadsdelen. Frågan är om speciellt mycket har hänt.
I dag befolkas Göteborgs ”gemytligaste stadsdel” av en mer heterogen grupp. Många gamla proletärer har trängts ut av rusande hyror.
I deras lägenheter bor i dag högutbildade hipsters från Dalarna och Västmanland.
Men drogromantiserandet är uppenbarligen detsamma och det är fortfarande barnen som hamnar i kläm.
Det spelar ingen roll vad du tycker om polisen eller rådande drogpolitik. Som förälder borde du sätta dina barn främst. Det gör du inte genom att släta över när du får en ”hemleverans” av dina barn.
Det är faktiskt du som är den vuxne.