Poliser, spårvagnsförare och väktare. Det är några yrken vars utbildning kräver att de sökande, utöver grundläggande högskolebehörighet, genomgår lämplighetstest.
Syftet är att säkerställa att de sökande är lämpade för yrkesutövningen som väntar efter examen. Söktrycket på landets lärarutbildningar har gått ner drastiskt de senaste decennierna och vid vissa lärosäten råder det inte ens konkurrens om platserna i dagsläget.
Vi riskerar att ta in studenter som inte är lämpade för uppdraget. Lämplighetstest bör därför även införas för lärarutbildningen.
En rapport publicerad av Lärarförbundet påvisar dessutom att de studenter som väljer en lärarutbildning som förstahandsval har minskat de senaste 25 åren.
I dagsläget är det betydligt vanligare att lärarutbildningen är både tredje- och fjärdehandsalternativ för blivande studenter.
Om trenden fortsätter så kommer den sista studenten som faktiskt vill bli lärare söka utbildningen vårterminen år 2028. I dagsläget kan vi dock se ett trendbrott sedan ett par år tillbaka, men ur ett långsiktigt perspektiv är trenden nedåtgående.
Utöver det hoppar var sjätte lärarstudent av redan första terminen. Det är en kostnad både för individen och samhället.
Med alltför låga trösklar in till den utbildning som leder till ett samhällsviktigt yrke som lärarrollen innebär, riskerar vi att sänka nivån på lärarutbildningen.
Studenter som är tydligt olämpliga för att bli lärare bör stoppas redan i dörren. Det är hög tid att återinföra lämplighetstest för lärarutbildningen.
Under en lång tid i Sverige genomgick studenter kunskapsprov för att antas till lärarutbildningen. 1946 års skolkommission ämnade att bedriva en
utveckling av kraven till att omfatta lämplighetsprov.
Studenter prövades på flera sätt – dels fick läraraspiranten genomföra muntliga framställningar, men även vad som kallades för sysselsättning med barn.
Likväl som den nutida kritiken mot lämplighetsprov så uttalades det under 50-talet att ens lämplighet som lärare inte är, inte kan och inte bör vara
en konstant egenskap. Det efterfrågades, likväl då som nu, lärare med olika egenskaper.
Det handlar självfallet inte om att alla lärarkandidater ska vara av samma skrot och korn. Olika bakgrunder bidrar med nya perspektiv och
infallsvinklar, vilka är av stor vikt när undervisning bedrivs.
Samhällets mångfald bör även prägla lärarkåren. Men vi ska även fortsättningsvis ha höga förväntningar och krav på våra lärare.
Alla ska självklart få utveckla sina förmågor och lära sig yrkesskickligheten både genom lärarutbildningen, men även genom kollegialt lärande i yrkesverksamheten.
Genom lämplighetstest kan man sålla bort de sökande som varken kan stå för skolans värdegrund eller är intresserade av de utmaningar som yrkets innebär.
Lämplighetstestets utformning bör tas fram utifrån tillgänglig forskning inom området.
Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet är tre av de politiska partier som uttryckt att de vill införa lämplighetstest för aspirerande lärarstudenter.
Den statliga utredningen ”En hållbar lärarutbildning” från 2008 argumenterar också tydligt för behovet av lämplighetstest för lärarutbildningen. När lösningar på skolkrisen diskuteras riktas ofta blicken österut mot grannlandet Finland, där lämplighetstest för lärarstudenter är en självklarhet sedan en lång tid tillbaka, om än i olika former.
Socialdemokraterna hade även med lämplighetstest kombinerat med miniminivåer för meritvärde och poäng på högskoleprovet i sitt valmanifest
inför föregående val.
Men det prioriterades inte i årets budget enligt minister med ansvar för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Det är ett misstag.
Lärarna är en nyckelfaktor för goda skolresultat. Vill man på allvar satsa på skolan och främja Sveriges utveckling till att bli en ledande
kunskapsnation måste även blickarna riktas mot där framtidens lärarkår bildas.
Det är dags för politikerna att på allvar sätta frågan om lämplighetstest på agendan.
En enda olämplig lärare kan faktiskt förstöra en elevs liv. På riktigt.