Debattinlägg

“Ställ hårdare krav på polisen”

Polisen ·

“Det är fortfarande för många som utsätts för brott och för få brott som klaras upp. Vi måste därför göra mer – och ställa hårdare krav – på att polisen utreder fler brott och är närvarande i hela landet”, skriver tidigare justitieministern Beatrice Ask (M)

Om debattören

Beatrice Ask
Ordförande riksdagens justitieutskott (M)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Människor känner sig tryggare och förtroendet för rättsväsendets myndigheter har stärkts i Sverige tack vare Alliansregeringens arbete. Det visar den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som görs årligen av Brottsförebyggande rådet.

Färre oroar sig för brottsligheten i samhället. Andelen som bekymrar sig har minskat från 29 till 19 procent från 2006 till 2014. Det visar att Alliansregeringens stora satsningar på rättsväsendet gett resultat. Samtidigt finns det mer att göra.

Det är fortfarande för många som utsätts för brott och för få brott som klaras upp. Det är ett bekymmer att polisens effektivitet inte står i proportion till de resursökningar myndigheten fått de senaste åtta åren.

Vi måste därför göra mer – och ställa hårdare krav – på att polisen utreder fler brott och är närvarande i hela landet.

Den omvandling av polisen till en sammanhållen nationell myndighet som trädde i kraft vid årsskiftet är ett viktigt steg på vägen.

Nu återstår ett omfattande arbete att följa upp och säkerställa att den nya organisationen bland annat uppfyller syftet att öka polisens närvaro lokalt. Sverige står inför stora utmaningar på det rättspolitiska området.

En kartläggning som Polisen gjort visar 55 områden i Sverige där kriminella nätverk har stor påverkan i lokalsamhället. Det måste tas på allvar.

Fler lokala, närvarande poliser behövs samtidigt som ett mer aktivt arbete där polis och kommun samarbetar är absolut nödvändigt.

Det krävs också ett ökat fokus på hur brottsoffer kan få bättre stöd och hjälp, liksom fler insatser mot våld i nära relationer och mot sexualbrott. Vi måste öka våra ansträngningar för att komma åt den organiserade brottsligheten.

Från den röd-gröna regeringen har det inte kommit särskilt många förslag.

De som nått riksdagens är i huvudsak förslag som den förra regeringen tog initiativ till.

Det visar att regeringen inte har en egen politik på rättsområdet. Alliansen vill fortsätta med en offensiv och tydlig brottsbekämpning. Under hösten presenterade vi 50 konkreta förslag på vad vi vill göra framöver.

Det handlar bland annat om att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott och narkotikabrott, att införa nya brott som tar sikte på bluffakturor och identitetskapningar liksom att skärpa straffen för inbrott till minimum ett års fängelse.

Det är också förslag för att kunna ingripa tidigt när ungdomar är på väg att hamna snett, för att fortsätta arbetet mot grov organiserad brottslighet och för att stärka skyddet för våldsutsatta i nära relation.

Motionerna kommer att behandlas i riksdagen under våren.

Den Nationella trygghetsundersökningen för 2014 visar att rättsväsendet har utvecklats i positiv riktning under de år Alliansregeringen hade ansvaret. Det ska vi bygga vidare på.

Samtidigt måste vi inse att ett fortsatt förnyelse- och förbättringsarbete är absolut nödvändigt. Samhället förändras hela tiden och brottsligheten hittar ständigt nya vägar.

Nya Moderaterna sätter därför i dagarna igång en ny arbetsgrupp med uppdrag att utveckla rättspolitiken inom flera områden där utmaningarna är stora. Det gäller bland annat brottsbekämpningen lokalt, stödet till brottsoffer och hatbrott i vid mening.

Vi moderater tar ansvar för ett tryggare Sverige.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.