Miljöpartiets Gustav Fridolin gick till val med skolfrågorna i fokus. Han pratade om elevers rätt till trygghet och inflytande i skolan, bland annat genom att inte tillåta betyg från fyran.
När utbildningsministern nu kompromissar med Jan Björklund (FP) går han emot allt detta.
Idag kom beskedet att regeringen kommer att kompromissa med oppositionen i frågan om betyg från fjärde klass. Detta trots att man tidigare visat ett enormt motstånd i frågan.
Nu är beskedet att förslaget istället ska testas i hundra skolor år 2017. Ett besked som är ett slag i ansiktet på Sveriges stressade barn och unga.
Betyg i en lägre ålder riskerar att förvärra den stora stress som elever i dagens skola redan känner, och saknar tillräcklig vetenskaplig grund.
I en stor studie på 7000 sjätteklassare visade det sig att betygen förstärker orättvisor mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar.
En liten grupp högpresterande elever gick det bättre för, men de som låg runt medel eller under påverkades negativt av betygen. Annan forskning tyder på samma sak; att just de svagaste eleverna drabbas allra hårdast av att bli betygssatta i tidigare ålder.
Barn inom Rädda Barnens Ungdomsförbund vittnar om att betygen känns som en stämpel, något som inte går att sudda bort på många år och som på ett allt för tidigt stadie avgör ens framtid.
Betyg säger heller ingenting om en elevs prestation eller utvecklingsmöjligheter.
Eleverna måste istället få mer tid med sina lärare och större möjligheter att själva förstå och tolka målen i läroplanen.
Sveriges elever är idag stressade. Rädda Barnens undersökning Ung Röst från 2014, visar att över 90 procent av de tillfrågade eleverna känt sig stressade över skolarbete, och att hela 46 procent gjort det många gånger.
Bland de elever som får betyg har 83 procent känt sig stressade någon eller många gånger, över just betygen. Detta gäller framför allt tjejer, som vi vet idag är en grupp vars psykiska ohälsa ökar.
Att känna stress och oro över betygen och skolarbetet är något som är vanligare ju högre upp i åldrarna barnen kommer, med största sannolikhet just eftersom vi tidigare inte haft betyg förrän i 8:e klass.
Men nu tänker alltså skolministern riskera elevernas psykiska hälsa och allmänna välmående till förmån för lugn och ro vid makten.
Det hade varit en sak om de skolor som fick testa betyg från fyran kunde uppvisa att just deras elever till 100 procent ville detta. Så lär dock inte vara fallet, utan det lär vara skolans rektor som får avgöra om skolan ska ansöka för att bli försökslaboratorium. Så mycket för elevers inflytande, Fridolin.
Vi märker ständigt hur många vuxna inte bara tar sig friheten att tolka läget i skolan utifrån sina egna, förlegade erfarenheter, men också helt verkar ha glömt bort vad dessa erfarenheter var.
Att vara elev innebär att vara 100 procent upptagen, alltid med en till läxa att göra eller ett nytt prov att plugga till.
I vuxenvärlden tillhör det som tur är en minoritet att varje dag behöva ta med sig jobbet hem. Rädda Barnens Ungdomsförbund vill se en skola som låter alla elever utvecklas och trivas.
Alla skolor ska se till barnets bästa och tillgodose barns rätt till deltagande i de beslut som berör dem. Där ska elevers välmående gå före politikers populism.
Du får betyg F på den här vändningen, skolministern.