En regering som bedriver en feministisk utrikespolitik säljer vapen till en av världens värsta och mest kvinnokränkande diktaturer. Hyckleriet när det gäller Saudiavtalet vet inga gränser.

Det har varit mycket snack det senaste decenniet eller så om näringslivets affärer med diktaturer.

Det är ofta feltänkt, för ett privat företag är inte en politisk aktör. Det har bara lyckats få många människor eller andra företag att på frivillig väg köpa många produkter.

En regering, däremot, företräder en stats våldsmakt och representerar hela landet, och i fallet med demokratier som Sverige också medborgarna. Ministrarna bär på ett politiskt kapital de fått av väljarna. De är politiska aktörer.

Därför är det något helt annorlunda när en stat agerar internationellt än när ett företag gör det.

När Sverige som stat har ett avtal om försäljning av varor och tjänster som används i den saudiska försvarsmakten sätter vi en politisk godkändstämpel på förtryckarens våldsapparat.

Så här har det varit i decennier.

Eftersom Sverige inte har velat vara med i demokratiernas allians Nato har vi varit tvungna att som ett litet land utveckla egna vapensystem, till mycket höga kostnader.

För att det över huvud taget ska vara möjligt har vi varit tvungna att exportera en hel del.

Och de flesta Nato-länder köper hellre försvarsmateriel av allierade, vilket har gjort att Sverige har varit tvungna att vända sig till skumrask-marknader.

Socialdemokrater och moderater har länge utgjort ett radarpar i denna fråga. Men nu har vi en regering som inte bara bedriver en feministisk utrikespolitik utan som också innehåller Miljöpartiet.

Det är provocerande.

Saudiarabien är en religiös diktatur av värsta sorten, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kvinnor måste få tillåtelse av en förmyndare för att arbeta, studera, gifta sig och till med för att få tillgång till sjukvård, och de saknar rätt till körkort.

För några år sedan dömdes en nittonårig saudiska till 200 piskrapp efter att ha blivit gängvåldtagen av sju män. Hon hade nämligen suttit tillsammans med en man, som inte var hennes släkting, i en bil.

Det senaste svepskälet till att behålla Saudi-avtalet är att det skulle stärka Sveriges chans att bli invalt i FN:s säkerhetsråd.

Vad vi nu ska där och göra.

För där sitter Putins Ryssland och Kommunistkina och blockerar det mesta med sin vetorätt.

Men vad vet jag, Margot Wallström kanske ska skicka fram några genuspedagoger för att få ordning på Putin.

I det FN som S-MP-regeringen sätter i fokus i sin utrikespolitik är Saudiarabien för övrigt representerat lite överallt, som i rådet för mänskliga rättigheter.

Allra mest pikant för utrikesministern, som ju varit FN:s generalsekreterares särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter, är att Saudiarabien även är med i styrelsen för FN:s kvinnoorgan UN Women.

Det vore bättre om regeringen sa som det är.

Ni tycker att arbetsplatser i svensk försvarsindustri är viktigare än feminismen och grundläggande mänskliga rättigheter.

Då skulle ni vara öppnare och folk skulle tro er. Nu är hyckleriet alltför uppenbart.