Sverige har sedan 2006 en lag som ger landstingen möjlighet att upprätta sprututbytesverksamhet. I dag, nio år senare, är det enbart ett fåtal av landstingen som erbjuder denna verksamhet.
Ett av skälen till att så få utbyten hittills upprättats är att det finns krav på att landstingen ska ansöka gemensamt med kommunen där verksamheten ska placeras. Det har gjort processen långsam.
Sprututbyte är en viktig smittskyddsåtgärd och det finns mycket erfarenhet som visar att sprututbyte fungerar.
WHO, FN:s hiv-program UNAIDS och Världsbanken är bara några av de som rekommenderar sprututbytesprogram som en effektiv metod för att minska smittspridningen av hiv och hepatit.
I Sverige publicerade Folkhälsomyndigheten nyligen en vägledning för hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger. Där lyfts sprututbytesverksamhet upp.
Jag har aviserat att regeringen kommer att se över lagstiftningen så att landstingen självständigt ska kunna ansöka om att införa sprututbyten om de bedömer det lämpligt.
Det ska fortsatt vara landstingen som gör bedömningen och inte ett nationellt krav.
Det är också fortsatt angeläget att det finns en dialog och samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst även om det blir landstingen som ansöker om att upprätta sprututbyten.
Sprututbytesverksamhet omgärdas av en rad föreskrifter. Sprutbyte ska vara en del av en bredare verksamhet som riktar sig till människor med missbruksproblematik.
Verksamheten ska bland annat innehålla hälsorådgivning, information om risker med narkotikamissbruk, erbjudanden om samtalskontakt, avgiftning och information om hur man skyddar sig mot sexuellt överförbara infektioner.
Verksamheten ska ha en öppen dörr mot vård och behandling och kan ofta vara den enda kontakten en person med missbruksproblem har med myndigheter.
Det är viktigt att fler sprututbytesprogram än de fåtal som finns idag kommer till.
Det kan vara skillnaden mellan ett liv utan eller ett liv med hiv- eller hepatitsmitta för den enskilde. För samhället innebär det samtidigt enorma besparingar i till exempel lägre sjukvårdskostnader.