Debattinlägg

”Fritt fram för kittlande affärer i fiktionen”

TV-serier ·

”Hellre intriger i House of Cards än i Sveriges riksdag och regering​”, skriver Jonas Morian.

Om debattören

Jonas Morian
TV-serienörd

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Gruppledaren för ett av landets största partier mördar en journalist han haft en affär med. Samtidigt har hans fru en affär med en känd fotograf.

Gruppledaren lurar en partikollega att driva en kampanj mot sin egen övertygelse, och mördar sedan kollegan – efter att först lurat in honom i en skandal med alkohol och en prostituerad.

Gruppledaren befordras till landets näst högsta politiska ämbete, och har en trekant med sin fru och sin livvakt.

Låter det absurt? Det är ändå bara några smakprov ur handlingen i House of Cards, som i dag har säsongspremiär på Netflix.

Vi tycks älska tv-serier om amerikansk politik. I mitt eget sociala medie-flöde är peppen större inför premiären än kring Melodifestivalen, skid-VM och Oscarsgalan tillsammans.

Många får något nostalgiskt i blicken när West Wing (”Vita huset”) kommer på tal, och kan citera långa dialogstycken från favoritkaraktärer som president Bartlet, C.J. Craig, Josh Lyman eller Donna Moss. Och då sändes seriens sista avsnitt 2006.

På senare år har det amerikanska presidentskapet skildrats i en mängd olika tv-serier.

Utöver komedier som Veep så har vi till exempel kunnat se Commander in Chief (som tråkigt nog bara gick i en säsong) – där Geena Davis spelar en vicepresident som får ta över när den sittande presidenten hastigt går bort; Scandal – där en före detta kommunikationschef åt presidenten nu driver sin egen krishanteringsfirma och har en affär med sin tidigare chef; samt State of Affairs – om en säkerhetsrådgivare åt presidenten, som dessutom varit förlovad med senares son. För att bara nämna några.

Lät förresten intrigen i Scandal bekant? Det har dragits paralleller till en frånskild före detta statsminister här hemma i Sverige, vars relation till sin tidigare presschef nyligen fick stor medial uppmärksamhet.

Andra har påpekat likheter mellan tv-serien och det likaledes mycket uppmärksammade beskedet att vår tidigare finansminister lämnat sin fru för en före detta popsångerska och framgångsrik pr-konsult.

Annars har vi ingen stark tradition i Sverige att skriva om politikers kärleksaffärer och eventuella otrohet. Och det trots att ingen statsminister sedan Ingvar Carlsson lyckats förena sitt ämbete med ett intakt äktenskap.

I USA, där ”familjevärderingar” är ett outtalat krav för alla som kandiderar till uppdrag, kan sådana skriverier sätta punkt för karriären. Kanske är det därför som även seriösa tv-dramer om politik så ofta innehåller snaskigheter; vardagspolitiken räcker liksom inte till för att fånga publikens intresse.

Det är förstås inte önskvärt med en svensk utveckling där våra folkvalda och högsta politiska beslutsfattare får sina privatliv vända ut och in på löpsedlar och skvallersajter, på samma sätt som skådisar, musiker och andra kändisar får utstå i dag.

I sanningens namn är vi nog rätt många som skulle välkomna en total minskning av den sortens ”journalistik”. Men i fiktionen är det förstås fritt fram!

Därför hoppas åtminstone jag på att de nya avsnitten av House of Cards bjuder på fler kittlande affärer, kluriga intriger och sensationella förvecklingar; att serien håller i några säsonger till – samt att begåvade manusförfattare ska fortsätta ge oss politiska tv-serier av samma kaliber.

För hellre där än i Sveriges riksdag och regering.​

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.