Om man byter eller förändrar det budgetpolitiska regelsystemet mot en öppnare och mindre bindande riktning ska man göra det i tider då man har kontroll över budgetens utveckling och över utgifterna.
Man ska inte göra det i ett skede då utgifterna ökar och man inte längre kan eller vill hålla de budgetpolitiska målen. När man istället anpassar reglerna efter utgifternas utveckling undermineras den budgetpolitiska trovärdigheten.
När den socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson i SVT Agenda skulle förklara varför och hur hon nu vill ändra de budgetpolitiska målen blev det en genomklappning i det sakliga resonemanget som jag inte tror vi har sett hos någon ledande svensk politiker.
Å ena sidan vill hon hävda att ekonomin underminerats av alliansen. Mot detta står att Sverige är det enda landet i EU som från 2006 till 2014 minskat statsskulden, ner till nivåer som är unikt låga i Europa och i världen.
Å andra sidan vill hon hävda att de offentliga finanserna nu är i en sådan ordning av stabilitet att man inte längre behöver det mål som har lett till att vi har unikt stabila offentliga finanser i Europa.
Å tredje sidan menar hon att alliansen visserligen underminerat och förött de offentliga finanserna samtidigt som allting nu ändå ser lite bättre ut än för ett halvår sedan vilket gör att hon av det skälet anser att överskottsmålet kan avskaffas.
Å fjärde sidan menar hon att under tiden i finansdepartementet har hon sett hur mycket värre det är ställt med de offentliga finanserna än vad hon trodde i höstas, då ladorna var tömda men ändå inte så tömda som hon trodde då eftersom de är lite mindre tömda än vad det såg ut för henne då.
Å femte sidan vill hon nu skapa stabilitet i de offentliga finanserna genom att hålla kontroll på utgifterna genom att förändra målet så att utgifter och underskott kan ökas eftersom det är svårt för henne att hålla målet när ekonomin nu går uppåt och det kunde ju inte heller alliansen när ekonomin var i kris, och eftersom alliansen inte uppnådde överskott behöver hon heller inte göra det när ekonomin går uppåt eftersom ladorna inte var så tömda och de offentliga finanserna så stabila att man inte behöver det mål som har gjort dem stabila.
Det var tio minuter av sänkt trovärdighet för svensk budgetpolitisk disciplin.
Men det innebär också att det blir lite svårare att hävda de gemensamma europeiska reglerna för budgetdisciplin.
Där har Sveriges framgångar med sysselsättning, underskott i kontroll och en kontinuerligt sänkt statsskuld varit ett viktigt argument för att visa att det både är möjligt och viktigt med en stram budgetdisciplin.
Vi drabbas alla av vikande investeringar, sänkt konkurrenskraft och färre jobb när det blir en gemensam politik i Europa att skjuta reglerna framför sig istället för att hålla sig till dem när det kräver ansträngning och kraft.